Blackburnian Warbler tillhör enligt den modernaste taxonomin släktet Setophaga istället för Dendroica. Men för hur länge?

Under denna rubrik presenteras mer eller mindre regelbundet nyheter om nyligen beskrivna fågelarter, splittar och andra taxonomiska spörsmål rörande i första hand Nord- och Sydamerika. Dessutom har jag sammanställt en komplett lista över arter beskrivna sedan 1980, som uppdateras fortlöpande. Någon gång ibland kommer också särskilt intressanta nyheter rörande andra djurgrupper.

2015-05-05
Ett 16 man starkt forskarteam inkluderande Per Alström och Urban Olsson konstaterar i Avian Research 6:9 (2015) att Russet Bush-Warblers Locustella mandelli från centrala Kina skiljer sig markant i läten och morfologi och därför kvalificerar sig som en egen art, Sichuan Bush-Warbler Locustella chengi. Arten förekommer sympatriskt med Russet Bush-Warbler av rasen melanorhyncha i den södra delen av utbredningsområdet. Hela uppsatsen kan läsas här: http://www.avianres.com/content/pdf/s40657-015-0016-z.pdf

2015-03-13
Ännu en tapaculo har beskrivits från Sydamerika, denna gång från Sierra de Perijá på gränsen mellan Colombia och Venezuela. Beskrivningen av Perijá Tapaculo Scytalopus perijanus finner man i The Auk 132(2), och arten anses tillhöra en grupp närbesläktade tapaculos som inkluderar Caracas, Mérida och Brown-rumped Tapaculos.

2014-12-18
Robbins och Nyári har i Wilson Journal of Ornithology 126(4) äntligen tagit tag i Sedge Wren-komplexet och föreslår på för mig tämligen oklara grunder en uppdelning i 9 arter. Flera av arterna torde vara hotade. Inom ramarna för Sedge Wren faller även Mérida och Apolinar's Wrens.

Sedge Wren Cistothorus stellaris USA och Kanada.
Mérida Wren Cistothorus meridae Anderna i Venezuela.
Apolinar's Wren Cistothorus apolinari (inkluderar hernandezi) Östra Anderna i Colombia.
Grass Wren Cistothorus elegans (inkluderar tinnulus, potosinus, jalapensis, warneri, russelli, graberi och lucidus) Mexiko och Centralamerika.
Austral Wren Cistothorus hornensis (inkluderar falklandicus) Södra Patagonien och Falklandsöarna.
Tucumán Wren Cistothorus tucumanus (inkluderar 'boliviae') Anderna i sydligaste Bolivia och NV Argentina.
Pampas Wren Cistothorus platensis (inkluderar polyglottos) Pampas och cerrado i Argentina, Paraguay och SÖ Brasilien.
Puna Wren Cistothorus minimus Anderna i sydvästra Peru och Bolivia.
Junín Wren Cistothorus graminicola Centrala till södra Peru.
Páramo Wren Cistothorus aequatorialis (inkluderar tamae och tolimae) Centrala Colombia till norra Peru.
Venezuelan Wren Cistothorus alticola Bergsområden i norra Colombia och Venezuela samt Guyanska höglandet.

2014-12-11
Efter en lång frånvaro kommer här några av de viktigaste taxonomiska nyheterna på senare tid.

Två studier av Brush-Finches av släktet Atlapetes har nyligen publicerats. I den ena rekommenderar Tomas Donegan m.fl. att Perijáformen av Yellow-breasted Brush-Finch A. latinuchus och den venezolanska formen av Moustached Brush-Finch A. albofrenatus ges artstatus:
Perijá Brush-Finch A. nigrifrons Serrania de Perijá på gränsen mellan Colombia och Venezuela.
Mérida Brush-Finch A. meridae Anderna i Venezuela. Sågs på Heliangelusresan 2008!

I den andra studien av bl.a. Niels Krabbe och Jon Fjeldså konstateras att de två Psellophorus-finkarna från Centralamerika faller inom ramen för Atlapetes och att två taxa uppfyller kriterierna för artstatus; dels Chocóformen av Tricolored Brush-Finch A. tricolor och dels den isolerade sydliga formen av Slaty Brush-Finch A. schistaceus:
Chocó Brush-Finch A. crassus Chocóregionen i västra Colombia och Ecuador. Tricolored Brush-Finch finns på östsluttningen av Anderna i Peru.
Taczanowski's Brush-Finch A. taczanowskii Östra Anderna i centrala Peru.

Steve Hilty och David Ascanio konstaterar i Bull BOC 134(4) att McConnell's Flycatcher Mionectes macconnelli består av minst två arter. Fåglarna från det guyanska höglandet skiljer sig markant i läten och spel och ges här artstatus under namnet Sierra de Lema Flycatcher M. roraimae. Arten har setts på Heliangelus båda resor till Venezuela, 2008 och 2013.

Maurício et al. beskriver ytterligare en i raden av nya Tapaculos under 2000-talet i The Auk 131(4). Scytalopus gonzagai är bara känd från några få loklaler i södra Bahia, Brasilien, och tillhör komplexet kring Mouse-colored Tapaculo. Det föreslagna engelska namnet Bahia Mouse-colored Tapaculo är knappast idealiskt eftersom det redan finns en Bahia Tapaculo (Eleoscytalopus psychopompus). Arten sågs på min rekresa till NÖ Brasilien 2008, men dessvärre inte på någon av de annars suveränt lyckade resorna under hösten 2012.

Från nordöstra Brasilien beskrevs i somras även Cryptic Treehunter Cichlocolaptes mazarbarnetti i Rev Bras Ornitol 22(2). Arten upptäcktes i Murici i början av 2000-talet men befaras nu liksom Alagoas Foliage-gleaner vara utdöd. Fågeln har fått sitt vetenskapliga namn efter upptäckaren Juan Mazar Barnett som avled 2012, 37 år gammal - en jätteduktig kille som jag själv träffade i Brasilien 2001.

De flitiga ornitologerna i Colombia fullkomligen spottar fram uppsatser. Lozano-Jaramillo et al. har kollat närmre på den vackra kolibrin Blossomcrown Anthocephala floriceps och menar att de två geografiskt skilda raserna i själva verket utgör goda arter:
Sierra Nevada Blossomcrown A. floriceps Endemisk till Santa Marta i norra Colombia. Har setts på resorna 2011 och 2013.
Andean Blossomcrown A. berlepschi Förekommer på östsluttningen av centrala Anderna i Colombia. Ej sedd på någon Heliangelusresa.

Cuervo et al. beskriver i Zootaxa 3873 två nya raser av Foothill Elaenia Myiopagis olallai, från helt oväntade håll:
M.o. incognita Östsluttningen av Serrania de Perijá i nordvästra Venezuela.
M.o. coopmansi Nordligaste Cordillera Central och Serrania de San Lucas, Colombia.
Studien indikerar att Foothill och Gray (M. caniceps) Elaenias är nära släkt och rimligen består av ett komplex med flera arter.

Två studier rörande Cercomacra Antbirds har publicerats under året. Den ena av Tello et al. argumenterar för en uppdelning i två släkten, Cercomacra (Jet, Rio Branco, Gray, Manu, Bananal, Mato Grosso och Rio de Janeiro Antbirds) samt Cercomacroides (Dusky, Parker's, Willis's, Black och Blackish Antbirds). Den andra studien av Mayer m.fl. visar att Blackish Antbird Cercomacroides nigrescens består av två arter: den vittspridda Blackish Antbird C. nigrescens på Andernas östsluttning från Ecuador till Bolivia, södra Amazonas öster om Madeira och Suriname/Franska Guyana samt Riparian Antbird C. fusicauda i västra Amazonas. Blackish Antbird har setts på ett antal Heliangelusresor, däremot inte Riparian.

En ny art från Sulawesi beskrevs för bara några veckor sedan av Harris et al. i Plos One 9 (11). Sulawesi Streaked Flycatcher Muscicapa sodhii har varit känd i ca 15 års tid och liknar mest vår egen grå flugsnappare.

Slutligen vill jag nämna en studie av Three-striped Warbler Basileuterus tristriatus utförd av Tomas Donegan och publicerad i Bull BOC 134(2). På basis av biogeografi, fjäderdräkt och sång föreslår han följande uppdelning av arten:
Costa Rican Warbler B. melanotis (inkluderar chitrensis). Högländerna i Costa Rica och västra Panamá.
Tacarcuna Warbler B. tacarcunae Begränsad till Cerro Tacarcuna på gränsen mellan Panamá och Colombia.
Three-striped Warbler B. tristriatus (inkluderar pariae, bessereri, meridanus, auricularis, daedalus, 'baezae' och obeskrivna populationer i Serrania de San Lucas, Colombia, och södra Peru). Norra Venezuela och Anderna till södra Peru.
Bolivian Warbler B. punctipectus (inkluderar den tveksamma inconspicuus och canens). Yungas i Bolivia.

2014-02-01
En ny art av antwren har beskrivits av Buzetti et. al. i Revista Brasileira de Ornitologia 21, 2013. São Paulo (Marsh) Antwren Formicivora (Stymphalornis) paludicola lever i våtmarker kring São Paulo, och vi såg ett par på Heliangelusresan till sydöstra Brasilien 2010. Arten är nära släkt med Paraná Antwren som beskrevs 1990-talet, men det finns klara skillnader i utseende, genetik och läten. Huruvida de båda arterna hör hemma i släktet Formicivora eller Stymphalornis tvistar de lärde om, detta forskarlag valde att beskriva den nya arten i Formicivora. Trots noggranna eftersökningar finns bara 15 kända lokaler för arten som bör betraktas som starkt hotad.

2013-12-17
En ny ras alternativt art av Tapaculo har beskrivits från Serranía de los Yariguíes i Colombia. Studien har gjorts av Donegan, Avendaño och Lambert och återfinns i Bull BOC 133(4). Författarna tar inte riktigt ställning till huruvida ras- eller artstatus är att rekommendera men har ändå valt att publicera den nya populationen som en ras under namnet Scytalopus rodriguezi yariguiorum. Lätesmässigt är skillnaden liten jämfört med den närmaste släktingen Upper Magdalena Tapaculo Scytalopus rodriguezi, men det för tapaculos stora geografiska glappet på 58 mil är unikt och inget talar för att det skulle finnas ytterligare populationer av endera formen. Ett samlingsnamn borde enligt författarna vara Magdalena Tapaculo, och om två arter är inblandade föreslås namnen Upper Magdalena respektive Yariguies Tapaculo. Den nya rasen/arten sågs eller hördes på Heliangelusresorna 2008 och 2011!

2013-12-12
Conservación Colombiana 19 (2013) innehåller två taxonomiska artiklar. Den ena är skriven av Nigel Collar och Paul Salaman och behandlar Bearded Helmetcrest Oxypogon guerinii. Här föreslår man artstatus för de fyra distinkta raserna varav tre endast förekommer i Colombia och den fjärde i Venezuela:

Blue-bearded Helmetcrest O. cyanolaemus Endemisk till páramo på Sierra Nevada de Santa Marta, Colombia. Arten har inte setts sedan 1946 och bör betraktas som kritiskt utrotningshotad.
White-bearded Helmetcrest O. lindenii Anderna i Venezuela.
Green-bearded Helmetcrest O. guerinii Östra Anderna i Colombia.
Buffy Helmetcrest O. stubelii Endemisk till Nevado del Ruiz i Cordillera Central, Colombia.

I den andra artikeln gör Tomas Donegan en detaljerad analys av Sirystes Sirystes sibilator, som ofta delats upp i Western S. albogriseus och Eastern S. sibilator Sirystes. Donegan konstaterar att de fyra allopatriska populationerna inom Sirystes tydligt skiljer sig i morfologi och läten och bör betraktas som fyra olika arter:

Western Sirystes S. albogriseus Chocóregionens lågland från Panama till Ecuador.
White-rumped Sirystes S. albocinereus Västra Amazonas.
Sibilant Sirystes S. sibilator Brasilien öster om Madeira och söderut till Paraguay och nordligaste Argentina.
Todd's Sirystes S. subcanescens Guyanaskölden. Det finns dock inga fynd av denna art från norra Guyana eller Venezuela.

2013-10-28
SACC har i dagarna röstat igenom en uppdelning av Aratinga i fyra olika släkten. De nordamerikanska representanterna av släktet omfattas inte av detta beslut men bör efterföljas av NACC. Av dessa arter torde Green, Socorro, Red-throated, Crimson-fronted, Cuban och Hispaniolan Parakeets placeras i Psittacara medan Olive-throated och Orange-fronted Parakeets passar bra i Eupsittula. Så här ser annars uppdelningen ut:

Blue-crowned Parakeet Thectocercus acuticaudatus

Scarlet-fronted Parakeet Psittacara wagleri
Mitred Parakeet Psittacara mitratus
Red-masked Parakeet Psittacara erythrogenys
White-eyed Parakeet Psittacara leucophthalmus

Dusky-headed Parakeet Aratinga weddellii
Nanday Parakeet Aratinga nenday
Sun Parakeet Aratinga solstitialis
Sulphur-breasted Parakeet Aratinga maculata
Jandaya Parakeet Aratinga jandaya
Golden-capped Parakeet Aratinga auricapillus

Peach-fronted Parakeet Eupsittula aurea
Brown-throated Parakeet Eupsittula pertinax
Cactus Parakeet Eupsittula cactorum

2013-10-09
De argentinska forskarna Chebez (avliden) & Agnolin beskriver i tidskriften Historia Natural (tercera serie) 2012 ett nytt släkte för tre arter tyrannflugsnappare som tidigare placerats i Serpophaga. De namnger det nya släktet Holmbergphaga, efter den argentinske vetenskapsmannen Eduardo Ladislao Holmberg (1852-1937), och motiveras på genetiska, morfologiska, häckningsbiologiska och beteendemässiga grunder. White-crested och White-bellied Tyrannulets kvarstår i Serpophaga och anses inte närbesläktade. Dock verkar det finnas hela tre släktnamn som skulle kunna ha företräde framför Holmbergphaga, nämligen Ridgwayornis, Taczanowskia och Phrenotriccus. Tills vidare får de dock heta:

Sooty Tyrannulet Holmbergphaga nigricans
River Tyrannulet Holmbergphaga hypoleuca
Torrent Tyrannulet Holmbergphaga cinerea

2013-10-07
Robb, van den Berg & Constantine beskriver i Dutch Birding 35(5) 2013 något så oväntat som en ny uggla från Al Hajar-bergen i Oman. Beskrivningen kommer helt säkert att bli omdiskuterad, dels för att den inte publicerats i en vetenskaplig tidskrift och dels för att inget typexemplar har samlats in. Redogörelsen verkar dock rigorös och innehåller många foton och sonogram. Den nya arten har getts namnet Omani Owl Strix omanensis.

2013-10-07
I en stor studie av Isler, Bravo & Brumfield publicerad i Zootaxa 3717 behandlas myrfåglar av släktet Myrmeciza. Resultatet, som bygger på fylogenetiska, morfologiska och ekologiska data samt beteende, blir att Myrmeciza delas upp i hela tolv släkten! Fyra av dessa återupprättas enligt äldre taxonomi medan sju helt nya släkten namges i uppsatsen: Aprositornis, Ammonastes, Sciaphylax, Poliocrania, Ampelornis, Hafferia och Inundicola. Den sekvens som presenteras innehåller även släkten som inte direkt förknippats med Myrmeciza men som faller inom ramen för de nya rönen. Arterna i de nya eller nygamla släktena markeras nedan i fet stil:

Stripe-backed Antbird Myrmorchilus strigilatus

Black-throated Antbird Myrmophylax atrothorax

Yapacana Antbird Aprositornis disjuncta

Gray-bellied Antbird Ammonastes pelzelni

Chestnut-tailed Antbird Sciaphylax hemimelaena
Zimmer’s Antbird Sciaphylax castanea

Ferruginous-backed Antbird Myrmoderus ferrugineus
White-bibbed Antbird Myrmoderus loricatus
Scalloped Antbird Myrmoderus ruficauda
Squamate Antbird Myrmoderus squamosus

Black-chinned Antbird Hypocnemoides melanopogon
Band-tailed Antbird Hypocnemoides maculicauda

Spotted Antbird Hylophylax naevioides
Spot-backed Antbird Hylophylax naevius
Dot-backed Antbird Hylophylax punctulatus

Silvered Antbird Sclateria naevia

Roraiman Antbird Myrmelastes saturatus
Slate-colored Antbird Myrmelastes schistaceus
Plumbeous Antbird Myrmelastes hyperythrus
Rufous-faced Antbird Myrmelastes rufifacies
Brownish-headed Antbird Myrmelastes brunneiceps
Humaita Antbird Myrmelastes humaythae
Spot-winged Antbird Myrmelastes leucostigma
Caura Antbird Myrmelastes caurensis

Chestnut-backed Antbird Poliocrania exsul

Gray-headed Antbird Ampelornis griseiceps

Stub-tailed Antbird Sipia berlepschi
Esmeraldas Antbird Sipia nigricauda
Dull-mantled Antbird Sipia laemosticta
Magdalena Antbird Sipia palliata

White-bellied Antbird Myrmeciza longipes

Black-tailed Antbird Myrmoborus melanurus
White-lined Antbird Myrmoborus lophotes
Black-faced Antbird Myrmoborus myotherinus
White-browed Antbird Myrmoborus leucophrys
Ash-breasted Antbird Myrmoborus lugubris

Bare-crowned Antbird Gymnocichla nudiceps

White-backed Fire-eye Pyriglena leuconota
White-shouldered Fire-eye Pyriglena leucoptera
Fringe-backed Fire-eye Pyriglena atra

Black-headed Antbird Percnostola rufifrons
Allpahuayo Antbird Percnostola arenarum

Sooty Antbird Hafferia fortis
Blue-lored Antbird Hafferia immaculata
Zeledon’s Antbird Hafferia zeledoni

White-shouldered Antbird Inundicola melanoceps
Goeldi’s Antbird Inundicola goeldii

2013-09-21
En ny, kryptisk art av Brush-Finch har beskrivits av Navarro-Sigüenza et. al. i The Wilson Journal of Ornithology nr. 3 2013. Guerrero Brush-Finch Arremon kuehnerii från Sierra de Atoyac i södra Mexiko är utseendemässigt nästan identisk med Chestnut-capped Brush-Finch Arremon brunneinucha men har "dramatiskt" avvikande mitokondrie-DNA och bör istället behandlas som systerart till Green-striped Brush-Finch Arremon virenticeps. Populationer i södra Oaxacas bergsområden är inte nära besläktade. Tyvärr verkar man inte ha tittat på läten och biologi!

Navarro-Sigüenza har också tillsammans med Arbeláez-Cortés tittat närmare på Hermits i västra Mexiko och konstaterar i Zootaxa 3716 att Long-billed Hermit Phaethornis longirostris av raserna mexicanus och griseiventer bör betraktas som en egen art under namnet Mexican Hermit P. mexicanus. De utgår från molekylär och morfologisk bevisning. Steve Howell kompletterar denna studie med en ljudanalys av griseiventer i Neotropical Birding nr. 13 och föreslår även han artstatus.

2013-09-20
Här följer en komplett förteckning över 15 nybeskrivna arter och förslag till splittar publicerade i HBW Special Volume i juli 2013. De nybeskrivna arterna är markerade i fet stil, liksom de Heliangelusresor där respektive arter har påträffats.

Western Striolated-Puffbird Nystalus obamai Amazonas väster om Madeira. Norra Peru 2011.
Natterer's Striolated-Puffbird Nystalus striolatus Södra Amazonas mellan Madeira–Tapajós.
Eastern Striolated-Puffbird Nystalus torridus Södra Amazonas öster om Tapajós. Brasilien 2008 och 2009.

Amazonian Barred Woodcreeper Dendrocolaptes certhia Norra Amazonas öster om Rio Negro. Venezuela 2008, Roraima 2013.
Napo Woodcreeper Dendrocolaptes radiolatus Nordvästra Amazonas. Norra Peru 2013.
Juruá Woodcreeper Dendrocolaptes juruanus (inkluderar polyzonus) Södra Amazonas mellan Ucayali–Madeira. Javari 2007.
Plain-colored Woodcreeper Dendrocolaptes concolor Södra Amazonas mellan Madeira-Tapajós.
Ridgway's Woodcreeper Dendrocolaptes ridgwayi Södra Amazonas mellan Tapajós–Xingú. Brasilien 2008.
Xingu Woodcreeper Dendrocolaptes retentus Södra Amazonas mellan Xingú–Tocantins.
Todd's Woodcreeper Dendrocolaptes medius Södra Amazonas öster om Tocantins samt en minimal population i Pernambuco/Alagoas i nordöstra Brasilien.

Lineated Woodcreeper Lepidocolaptes albolineatus Guianas.
Duida Woodcreeper Lepidocolaptes duidae Nordvästra Amazonas till sydligaste Venezuela. Venezuela 2008.
Inambari Woodcreeper Lepidocolaptes fatimalimae Sydvästra Amazonas söder om Marañon–Maderia.
Rondônia Woodcreeper Lepidocolaptes fuscicapillus (inkluderar madeirae) Södra Amazonas mellan Madeira–Tapajós.
Layard's Woodcreeper Lepidocolaptes layardi Södra Amazonas öster om Tapajós. Brasilien 2008.

Curve-billed Scythebill Campyloramphus procurvoides Nordöstra Amazonas. Venezuela 2008.
Zimmer's Scythebill Campyloramphus sanus Nordvästra Amazonas.
Tupana Scythebill Campyloramphus gyldenstolpei Södra Amazonas mellan Javarí–Madeira.
Rondonia Scythebill Campyloramphus probatus Södra Amazonas mellan Madeira–Tapajós.
Tapajós Scythebill Campyloramphus cardosoi Södra Amazonas mellan Tapajós–Xingú. Brasilien 2008 och 2009.
Snethlage's Scythebill Campyloramphus multostriatus Södra Amazonas mellan Xingú–Tocantins.

Napo Stipple-throated Antwren Epinecrophylla haematonota Västra Amazonas mellan Napo–Marañon. Inkluderar fjeldsaai
som beskrevs som separat art – Yasuní eller Brown-backed Antwren – 1999.
Negro Stipple-throated Antwren Epinecrophylla pyrrhonota Norra Amazonas.
Madeira Stipple-throated Antwren Epinecrophylla amazonica Södra Amazonas väster om Madeira. Javari 2007 och 2008.
Roosevelt Stipple-throated Antwren Epinecrophylla dentei Södra Amazonas mellan Madeira–Aripuana.

Ihering's Antwren Myrmotherula iheringi Södra Amazonas mellan Madeira–Tapajós.
Bamboo Antwren Myrmotherula oreni Sydvästra Amazonas.
Purus Antwren Myrmotherula heteroptera Södra Amazonas mellan Javari-Madeira. Detta är den “obeskrivna” Myrmotherula som sågs på resorna till Javari 2007 och 2008.

Predicted Antwren Herpsilochmus praedictus Södra Amazonas mellan Juruá–Madeira.

Aripuana Antwren Herpsilochmus stotzi Södra Amazonas mellan Madeira–Aripuana.

Manicore Warbling-Antbird Hypocnemis rondoni Södra Amazonas mellan Madeira–Aripuana.

Chico’s Tyrannulet Zimmerius chicomendesi Södra Amazonas mellan Madeira–Aripuana.

Sucunduri Yellow-margined Flycatcher Tolmomyias sucunduri Södra Amazonas mellan Madeira/Sucunduri–Tapajós.

Acre Tody-Tyrant Hemitriccus cohnhafti Sydvästligaste Brasilien i gränstrakten med Peru och Bolivia.

Campina Jay Cyanocorax hafferi Södra Amazonas mellan Purús–Madeira.

Inambari Gnatcatcher Polioptila attenboroughi Södra Amazonas mellan Juruá–Madeira.

2013-06-26
Det publiceras just nu nya arter på löpande band! I Forktail 29 (2013) beskriver Mahood et. al. Cambodian Tailorbird Orthotomus chaktomuk, en förbisedd art från Mekongflodens slättland som rentav lever inne i huvudstaden Phnom Penh! Alla detaljer finns i den internetpublicerade uppsatsen på adressen http://orientalbirdclub.org/wp-content/uploads/2013/06/TAILORBIRD_Forktail_29pp1-14.pdf

2013-06-22
Ytterligare en ny Tapaculo har beskrivits, denna gång från Peru, av Hosner et. al. i The Wilson Journal of Ornithology nr. 2 2013. Junin Tapaculo Scytalopus gettyae är hittills känd från ett mindre område i höjdintervallet 2 400-3 200 meter längs Satipo Road i centrala Peru. Arten förs till Scytalopus latrans-komplexet och skiljer sig främst på en markant avvikande sång som har en för tapaculos unik uppåtgående "drill".

2013-06-20
De närbesläktade amerikanska rallarna King Rail Rallus elegans och Clapper Rail Rallus longirostris har länge varit föremål för forskning. De senaste åren har flera uppsatser pekat på att en ytterligare uppdelning kan vara lämplig, och följande arter har föreslagits:

King Rail Rallus elegans Östra Nordamerika (elegans), Kuba och I of Pines (ramsdeni).
Mexican Rail Rallus tenuirostris Centrala Mexiko. Denna form förs ibland till Clapper Rail och hamnar då under Ridgway's Rail nedan.

Ridgway's Rail Rallus obsoletus Västra Nordamerika. Inkluderar raserna levipes, beldingi och yumanensis.
Clapper Rail Rallus crepitans Östra Nordamerika och Västindien. Inkluderar waynei, scottii, insularum, saturatus, caribaeus, pallidus, grossi, belizensis, leucophaeus och coryi.
Mangrove Rail Rallus longirostris Mangrove längs Sydamerikas kuster inklusive Isla Margarita och Trinidad. Inkluderar phelpsi, margaritae, pelodramus, cypereti och crassirostris.

2013-06-20
Repenning & Fontana beskriver i The Auk nr. 3 2013 en ny frösparv, Tropeiro Seedeater Sporophila beltoni, från södra Brasilien. Gulnäbbade, grå frösparvar i regionen har tidigare förts till den annars svartnäbbade Plumbeous Seedeater, men författarna visar att denna tidigare obeskrivna form är en god art som skiljer sig i morfologi, färgsättning, läten och biotopval. Arten är så vitt känt endemisk för Brasilien.

2013-03-27
Ett dansk-indonesiskt team beskriver i Zootaxa 3635 en ny tornuggla, Seram Masked-Owl Tyto almae, från bergsskogar på Seram i den indonesiska arkipelagen. Arten skiljer sig i genetik, morfologi och färgsättning från de geografiskt mest närbelägna arterna avTyto-ugglor.

I Journal of Evolutionary Biology nr. 2 2013 undersöker Caro et. al. de två taxa av Gray-breasted Wood-Wren som finns på Sierra Nevada de Santa Marta i norra Colombia. Man konstaterar att höghöjdsrasen anachoreta skiljer sig markant från bangsi i utbredning, morfologi, genetik och beteende (inklusive den distinkta sången) och rekommenderar artstatus för "Santa Marta" Wood-Wren Henicorhina anachoreta. I totally agree!

2013-02-16
En ny dvärguv har beskrivits av Sangster et. al. i tidskriften Plos One. Rinjani Scops-Owl Otus jolandae insamlades på Lombok i Indonesien redan 1896 men ansågs fram till nyligen höra till Moluccan Scops-Owl Otus magicus . Lätena skiljer sig enligt författarna dramatiskt!

2012-12-28
Lagom till Heliangelus Venezuelaresa om några veckor kommer en ny art att beskrivas av Hilty, Ascanio och Whittaker i The Condor nr. 1 2013. Delta Amacuro Softtail Thripophaga amacurensis är bara känd från den södra delen av det väldiga Orinocodeltat. Den påminner om både Orinoco och Striated Softtail men skiljer sig tydligt i utseende och läten. David Ascanio, en av upptäckarna, kommer personligen att guida oss just i Orinocodeltat och kommer med största sannolikhet att vaska fram en Delta Amacuro Sofftail åt oss!

2012-11-27
Senaste nyheterna från SACC:

Speckled Chachalaca Ortalis guttata splittas i ytterligare två nya arter (tidigare Little Chachalaca från Guyanaskölden och Colombian Chachalaca i centrala Colombia):

East Brazilian Chachalaca O. araucan Östra Brasilien från Pernambuco söderut till Espirito Santo
Scaled Chachalaca O. squamata Sydöstra Brasilien från São Paulo till Paraná.

Den isolerade populationen av Horned Curassow Pauxi unicornis från området kring Cerros del Sira i centrala Peru ges artstatus under namnet Sira Curassow Pauxi koepckeae Arterna skiljer sig i läten och morfologi, båda är sällsynta och Sira Curassow torde ha setts av ytterst få ornitologer.

Det var Linné (1766) och inte Wagler (1827) som namngav Guianan Toucanet. Arten ska därför heta Selenidera piperivora och inte S. culik.

Cobb's Wren Troglodytes cobbi från Falklandsöarna betraktas nu även av SACC som en god art, även om alla ledamöter inte var eniga.

Agile och Unstreaked Tit-Tyrants har under en tid lumpats med släktet Anairetes, men nya rön placerar dem åter i Uromyias.

2012-11-19
En ny stormsvala har av Peter Harrison m.fl. beskrivits i The Auk nr. 4 2012. Pincoya Storm-Petrel Oceanites pincoyae är endast känd från vattnen kring norra Chiloe Island, Chile, och beräknas ha en population på 3 000 individer. Den skiljer sig tydligt från Elliot's och Wilson's Storm-Petrels, inte bara i utseendet utan också i häckningsvanor och beteende.

2012-09-05
I The Condor nr. 3 2012 fingranskar Isler et.al. Long-tailed Antbird Drymophila caudata och drar slutsatsen att de åtta beskrivna raserna i själva verket representerar fyra separata arter:

East Andean Antbird D. caudata Så vitt jag förstår finns denna art endast i Colombias Cordillera Oriental söder om Norte de Santander. Har inte setts på någon Heliangelusresa - ännu.
Klages's Antbird D. klagesi Norra Venezuela och Sierra de Perijá. Inkluderar aristeguietana.
Santa Marta Antbird D. hellmayri Santa Marta, Colombia. Sågs på Heliangelusresan 2009 och ska givetvis hängas in igen 2013!
Streak-headed Antbird D. striaticeps Centrala och västra Anderna i Colombia söderut till Bolivia. Inkluderar även raserna occidentalis, peruviana och boliviana; inget av dessa fyra taxa nämns märkligt nog i HBW.

I Zootaxa 3451 för Belmonte-Lopes et. al. en diskussion kring genetik och morfologi hos Star-throated Antwren Myrmotherula gularis från sydöstra Brasilien. Slutsatsen blir att arten bör återföras till det monotypiska slätet Rhopias .

Ett 13 man starkt team inkluderande svenske Gunnar Engblom beskriver i Bull. BOC 132 (3) en ny ras av Koepcke's Screech-Owl. Megascops koepckeae hockingi lever i torra interandinska dalar i sydcentrala Peru. Nominatrasen återfinns kring Marañondalen, och rykten om att arten skulle finnas även i Bolivia dementeras av författarna.

2012-08-15
Ytterligare en ny art har beskrivits från Sydamerika, denna gång från området kring Serra do Cipó i sydöstra Brasilien som jag själv besökt vid två tillfällen. Det är Freitas et. al. som i augustinumret av The Ibis beskriver Cipó Cinclodes Cinclodes espinhacensis , en art som anses stå Long-tailed Cinclodes C. pabsti nära men ändå skiljer sig en hel del i utseende, morfologi och läten. Märkligt att det dröjde så länge innan arten upptäcktes!
 
2012-07-18
Det 53:e supplementet till AOU:s förteckning över Nordamerikas fåglar har publicerats i The Auk, nr. 3 2012. I första hand rör det sig om förändringar på släktnivå som i mångt och mycket bygger på genetiska studier, och det mesta har tidigare publicerats här på Taxonomihörnan. Följande splittar och ändringar är värda att särskilt nämna:

Gray Hawk Buteo nitidus delas upp i två arter:
Gray-lined Hawk Buteo nitidus - Sydvästra Costa Rica till Argentina.
Gray Hawk Buteo plagiatus - Nordamerika från södra USA till norra Costa Rica.

Xantus's Murrelet Synthliboramphus hypoleucus delas upp i två arter, som inte samhäckar där de möts på San Benito Islands och dessutom skiljer sig i läten, morfologi och genetik;
Scripps's Murrelet Synthliboramphus scrippsi - Häckar på öar i södra Kalifornien och norra Baja California.
Guadalupe Murrelet Synthliboramphus hypoleucus - Häckar på Isla Guadalupe och söderut till San Benito Islands.

Följande nattskärror placeras i det huvudsakligen nordamerikanska släktet Antrostomus:
Chuck-will's-widow, Rufous Nightjar, Greater Antillean Nightjar, Tawny-collared Nightjar, Yucatán Nightjar, Buff-collared Nightjar, Eastern Whip-poor-will, Dusky Nightjar, Mexican Whip-poor-will samt Puerto Rican Nightjar.

White-tailed Nightjar och Spot-tailed Nightjar placeras i sin tur i släktet Hydropsalis, vilket passar bra lätesmässigt (övriga arter i släktet är Ladder-tailed och Scissor-tailed Nightjars).

Calliope Hummingbird faller genetiskt inom ramen för Selasphorus, så nu är det vackra namnet Stellula ett minne blott.

2012-06-04
Den distinkta fågelfaunan i Monteöknen i västra Argentina har först på senare år börjat uppmärksammas. I The Condor nr. 2 2012 kommer en första vetenskaplig artikel kring dessa fåglar med slutsatsen att Monte Yellow-Finch Sicalis mendozae bör betraktas som en art skild från Greenish Yellow-Finch S. olivascens. Man stöder sig på olikheter i morfologi, läten, ekologi och utbredning.
 
2012-05-27
Idag har jag upptäckt och rättat till en slarvig tolkning av en tidigare taxonominyhet från 15/6 2011. Då Xingu Scale-backed Antbird Willisornis vidua omfattar även rasen nigrigula går den västra gränsen för arten vid Tapajós/Teles Pires. Det innebär att de fåglar som sågs vid Cristalino Jungle Lodge under Heliangelusresorna 2008-2009 tillhörde denna art medan Common Scale-backed Antbird W. poecilonotus märkligt nog endast har setts på resan till Ecuador 2010. Soffkryss!
 
2012-05-22
Här händer det saker! Till min stora förvåning beskriver ett colombianskt forskarlag en ny gärdsmyg från Colombia i den ännu opublicerade The Auk nr. 3 2012. Antioquia Wren Thryophilus sernai är nära släkt med Rufous-and-white och Nicéforo's Wrens men är mindre, har annan grundfärg på ovansidan, annorlunda ving- och stjärtbandning samt en distinkt sång. Arten finns bara i torra delar av den lägre Caucadalen. Vi kommer definitivt att försöka se arten på den kommande Colombiaresan 2013!
 
2012-05-15
The Auk nr. 2 2012 innehåller beskrivningar av två nya arter från Sydamerika. För drygt två år sedan länkade jag till en artikel (se nedan, 18/4 2010) med foton på en obeskriven form av barbet från Cerros del Sira i centrala Peru. Författarna anser att Sira Barbet Capito fitzpatricki visserligen är närbesläktad med Scarlet-banded Barbet C. wallacei men att den ändå utgör en distinkt art.
 
Carneiro et. al. beskriver i sin tur Alta Floresta Antpitta Hylopezus whittakeri från södra Amazonas med utbredning mellan floderna Madeira och Xingú. Denna art har hörts vid Heliangelus båda besök till Cristalino Lodge nära Alta Floresta! Forskarteamet rekommenderar även att övriga raser i artkomplexet ges artstatus, men med vissa komplikationer:
 
H. dilutus Norra Peru, området väster om Rio Negro och södra Venezuela. Namnet diversus ersätts av det tidigare använda dilutus som har prioritet. 
H. macularius Guianaskölden (öster om Rio Negro).
H. paraensis Södra Amazonas mellan Maderia och Tocantins, nordligare än H. whittakeri.
 
2012-05-12
Idag har jag fått spännande nyheter från Panamá där man i juli 2011 upptäckte en obeskriven kolibri på Cerro Hoya, Azuerohalvön. Det är en Lampornis Mountain-gem som liknar Purple-throated Mountain-gem men har flera distinkta karaktärer. Läs mer och se bilder på denna blogg!
 
2012-03-13
Thomas Donegan har i Bull. BOC nr. 1 2012 gjort en omfattande studie som behandlar Immaculate Antbird Myrmeciza immaculata. Han konstaterar att två arter enligt det biologiska artbegreppet är involverade :
 
Immaculate Antbird M. immaculata  Colombia i Cordillera Central och Cordillera Oriental samt NV Venezuela. Inkluderar raserna immaculata (brunnea=immaculata) och den i uppsatsen beskrivna concepcion.
Zeledon's Antbird M. zeledoni  Costa Rica och söderut till Chocóregionen och nordvästligaste Peru. Består av raserna zeledoni och macrorhyncha.
 
Endast Zeledon's Antbird har noterats på mina tidigare Colombiaresor. Förhoppningsvis kommer vi dock att få se båda arterna 2013!
 
2012-02-16
Paret Isler har figurerat i många notiser här på Taxonomihörnan. Dessa experter på familjen Thamnophilidae har nu förärats ett eget släkte, Isleria, som beskrivs av Bravo et. al. i Zootaxa 3195, 2012. Släktet har skapats för de två systerarterna Rufous-bellied och Plain-throated Antwren som anses ganska avlägset besläktade med Myrmotherula:
 
Rufous bellied Antwren Isleria guttata
Plain-throated Antwren I. hauxwelli
 
Två mer eller mindre färska uppsatser, den senaste författad av Barrowclough et. al. i The Auk, nr. 1 2012, har tittat närmare på Barred Owl Strix varia och kommit fram till att den isolerade och dåligt kända populationen i centrala Mexiko bör få artstatus under namnet Mexican Barred Owl Strix sartorii
 
2012-02-05
Nu när jag ändå har kommit igång kommer ytterligare en nyhet som berör denna resebyrås utmärkande fågelsläkte. I en uppsats i Orn. Neotrop. 22: 601-614 (2011) beskriver A. Weller två nya taxa av den tidigare monotypiska Purple-throated Sunangel Heliangelus viola. Det handlar inte om några helt nyupptäckta populationer utan en kvalificerad studie av museiskinn. Slutsatsen som dras (och som redan har ifrågasatts) är att två arter är involverade enligt följande:
 
Purple-throated Sunangel Heliangelus viola Nordöstra Peru öster om Marañon.
Brilliant Sunangel Heliangelus splendidus Två raser beskrivs i uppsatsen: splendidus från norra Peru väster om Marañon (men tydligen med viss överlappning öster om Marañon söder om Chachapoyas) och pyropus från nordvästra Peru och södra Ecuador.
 
2012-02-04
Efter ett långt uppehåll kommer här några taxonominyheter. Jag ämnar inte ta igen de nyheter som har "gått förlorade" det senaste halvåret, men gör dock ett par undantag:
 
En ny trast har beskrivits i The Condor 113 (4). Várzea Thrush Turdus sanchezorum är ganska vittspridd i västra Amazonas och tillhör ett komplex av arter som även innehåller Ecuadorian och Spectacled Thrush. Trasten hördes 2009 och sågs 2011 på Heliangelusresor till norra Peru. Arten är ännu under behandling av SACC, men man kan lugnt utgå från att den kommer att accepteras enhälligt.
 
En ny ras av Royal Sunangel har beskrivits i Zootaxa 3002, 2011. Heliangelus regalis johnsoni från östra Perus Cordillera Azul är mer indigoblå på hjässa, strupe och övre bröst än nominatrasen som i stort sett är jämnt mörkblå. Finns avbildad i Birds of Peru.
 
Färskare nyheter kommer från SACC. Den första gäller en pågående revision av släkten hos Sydamerikas rovfåglar och innebär följande förändringar:
Plumbeous Hawk Leucopternis plumbea placeras i det monotypiska släktet Cryptoleucopteryx.
Solitary Eagle Harpyhaliaetus solitarius och Crowned Eagle H. coronatus placeras i släktet Buteogallus.
 
Den andra nyheten innebär att White-bellied Warbler Basileuterus hypoleucus lumpas med Golden-crowned Warbler B. culicivorus. Detta baseras på att det finns en omfattande hybridisering, att sången formerna emellan är i stort sett identisk och att det genetiskt inte finns några större skillnader.
 
2011-08-01
Det 52:a supplementet till AOU:s lista över Nordamerikas fåglar har publicerats i The Auk, nr. 3 2011 och innebär en rad taxonomiska ändringar. Flera av dessa har redan publicerats här på taxonomihörnan, och jag nämner endast följande viktiga nyheter:
 
Snowy Plover Charadrius nivosus splittas från Kentish Plover C. alexandrinus.
 
Mexican Jay Aphelocoma ultramarina delas upp i två arter:
Transvolcanic Jay A. ultramarina Centrala Mexiko från Jalisco till Veracruz. Inkluderar colimae från Jalisco och Colima.
Mexican Jay A. wollweberi Arizona och Texas söderut genom Sierra Madre Occidental/Oriental.
 
En rejäl ommöblering sker i hela Parulidae och avspeglar i mångt och mycket resultatet av genetiska studier. Känns lite väl radikalt om ni frågar mig (bland annat försvinner 6 släkten helt, inklusive Parula som gett namn åt familjen), but here we go (helt enligt den nya sekvensen):
 
Seiurus Ovenbird
Helmitheros Worm-eating Warbler
Parkesia Louisiana och Northern Waterthrushes
Vermivora Bachman’s, Golden-winged och Blue-winged Warblers
Mniotilta Black-and-white Warbler
Protonotaria Prothonotary Warbler
Limnothlypis Swainson’s Warbler
Oreothlypis Crescent-chested, Flame-throated, Tennessee, Orange-crowned, Colima, Lucy’s, Nashville och Virginia’s Warblers. Notera att SACC röstade igenom släktet Leiothlypis för denna grupp med undantag för Crescent-chested och Flame-throated Warblers.
Leucopeza Semper’s Warbler
Oporornis Connecticut Warbler
Geothlypis Gray-crowned och Masked Yellowthroats, MacGillivray’s, Mourning och Kentucky Warblers, Olive-crowned, Black-polled, Belding’s, Bahama, Altamira, Common och Hooded Yellowthroats
Catharopeza Whistling Warbler.
Setophaga Plumbeous, Elfin-woods, Arrowhead och Hooded Warblers, American Redstart, Kirtland’s, Cape May och Cerulean Warblers, Northern och Tropical Parulas, Magnolia, Bay-breasted, Blackburnian, Yellow, Chestnut-sided, Blackpoll, Black-throated Blue, Palm, Olive-capped, Pine, Yellow-rumped, Yellow-throated, Bahama, Vitelline, Prairie, Adelaide’s, Barbuda, St. Lucia, Grace’s, Black-throated Gray, Townsend’s, Hermit, Golden-cheeked och Black-throated Green Warblers.
Myiothlypis Buff-rumped Warbler.
Basileuterus Fan-tailed, Rufous-capped, Black-cheeked, Pirre, Golden-browed, Golden-crowned och Three-striped Warblers.
Cardellina Canada, Wilson’s, Red-faced, Red och Pink-headed Warblers.
*Zeledonia Wrenthrush.
*Icteria Yellow-breasted Chat.
*Xenoligea White-winged Warbler.
*Microligea Green-tailed Warbler.
*Teretistris Yellow-headed och Oriente Warblers.
 
De fem sista släktena ovan hör förmodligen inte hemma i Parulidae. Observera att Bahama Warbler Setophaga flavescens är en ny splitt från Yellow-throated Warbler S. dominica, med utbredning i Bahamas.
 
2011-06-15
Antbirdspecialisterna Isler & Isler och Bret Whitney har i Wilson Journal of Ornithology 123 (1): 1-14 tagit sig an Scale-backed Antbird Willisornis poecilinotus och kommit fram till att det sju raser stora komplexet består av två arter:
Common Scale-backed Antbird W. poecilinotus Amazonas väster om Tapajós/Teles Pires och norr om Amazonfloden.
Xingu Scale-backed Antbird W. vidua Sydöstra Amazonas öster om Tapajós/Teles Pires. Inkluderar rasen nigrigula.
 
Det var ett tag sedan publikationen, men jag nämner ändå den från Madagaskar nybeskrivna Tsingy Wood Rail Mentocrex beankaensis som endast är känd från ett område av kalkstenskarts på centrala Madagaskars västsida i Beanka Forest, Tsingy. Skiljer sig relativt markant i storlek och dräkt och även i DNA från den vittspridda Madagascar Wood Rail M. kioloides.
 
I Bull BOC 130(4) beskrivs flera nya raser enligt följande:
Collared Petrel Pterodroma brevipes magnificens Banks Islands, Vanuatu.
Mountain Mouse-warbler Crateroscelis robusta diamondi Foja Mountains, Papua, Indonesien.
Goldenface Pachycare flavogriseum lecroyae Bewani och Torricelli Mountains, PNG
 
I Bull BOC 131(2): 81-93 görs en taxonomisk analys av Pacific Swift Apus pacificus med rekommendationen att komplexet delas upp i fyra arter:
Pacific Swift A. pacificus (inklusive kurodae som är synonym till kanoi) Häckar i Ostasien och övervintrar från Indonesien till Australien.
Sálim Ali’s Swift A. salimali Häckar på hög höjd i östra Tibet och i västra Sichuan. Övervintringsområdet är okänt.
Blyth’s Swift A. leuconyx Häckar i Himalaya och övervintrar huvudsakligen (endast?) på den indiska halvön.
Cook’s Swift A. cooki Häckar och övervintrar i Indokina.
 
2011-04-08
SACC har under början av året röstat igenom följande taxonomiska ändringar som inte tidigare har nämnts på sidan:
Rufous Nightjar Caprimulgus rufus, Chuck-will’s-widow C. carolinensis och Silky-tailed Nightjar C. sericocaudatus placeras i släktet Antrostomus.
 
Nacunda Nighthawk Podager nacunda placeras i släktet Chordeiles tillsammans med merparten av alla nighthawks.
 
Den relativt nybeskrivna Sulphur-breasted Parakeet Aratinga pintoi från nordöstra Amazonas har efter noggranna efterforskningar visat sig vara synonym till ”Buffon’s Guarouba” (Müller 1776) och bör därför istället heta Aratinga maculata.
 
Tumbes Sparrow Aimophila stolzmanni och Stripe-capped Sparrow A. strigiceps placeras i släktet Rhynchospiza. De nordamerikanska representanterna för Aimophila har som tidigare nämnts delats upp i flera släkten, men Rhynchospiza blir endemiskt för Sydamerika.
 
I en uppsats av Dávalos & Porzecanski (2009) föreslås att samtliga taxa inom släktet Paroaria bör ses som separata arter utifrån det fylogenetiska artbegreppet. SACC förhåller sig tveksamt, men splittar i alla fall Red-capped Cardinal P. gularis i två arter:
Red-capped Cardinal P. gularis Stora delar av Amazonas.
Masked Cardinal P. nigrogenis Llanosområdet i Venezuela och Colombia.
 
2011-01-05
Speckled Chachalaca Ortalis guttata har länge uppdelats i 3-4 rasgrupper varav fåglarna i centrala Colombia tillhör den mest distinkta. SACC har nu röstat igenom att Colombian Chachalaca O. columbiana bör betraktas som en egen art, och fler splittar kan säkert följa om någon gräver djupare i komplexet.
 
2010-11-04
Denna gång är det dags för några nyheter som rör nybeskrivna däggdjur. Nya antiloper tillhör sannerligen inte det vardagliga, men nu har en sådan beskrivits (i Zootaxa 2637) från "The Dahomey Gap" i Västafrika, d.v.s de tämligen anonyma länderna Togo och Benin med en ytterligare population i Nigerdeltat. Arten har getts namnet Walter's Duiker Philantomba walteri.
 
Från norra Burma har man beskrivit Burmese Snub-nosed Monkey Rhinopithecus strykeri, en art som redan befaras vara kritiskt utrotningshotad. Se bilder och mycket mer info här: http://www.wildlifeextra.com/go/news/snub-nosed-monkey.html
 
Ytterligare en ny apa har beskrivits från Vietnam, nämligen Northern Buff-cheeked Gibbon Nomascus annamensis. Arten tillhör ett artkomplex i Indokina med ytterligare sex arter. Mer om denna apa kan man läsa här: http://www.wildlifeextra.com/go/news/new-gibbon-species.html
 
Bara några månader efter att Aloatra Grebe förklarades utdöd har det beskrivits en ny mungo från just Lake Alaotra på Madagaskar. Durrell's Vontsira Salanoia durrelli är förmodligen endemisk för Lake Alaotra och anses starkt hotad. Bild och mer info finns här: http://www.wildlifeextra.com/go/news/durrells-vontsira.html 
 
2010-10-18
SACC har splittat Violaceous Trogon i två arter, främst utifrån skillnader i sång men även morfologi.
I och med att populationerna väster om Anderna nu heter Gartered Trogon Trogon caligatus utgår alltså Violaceous Trogon ur det engelska vokabuläret:
 
Amazonian Trogon T. romanianus Västra och södra Amazonas.
Guianan Trogon T. violaceus Nordöstra Amazonas; öster om Rio Negro och norr om Amazonas.
 
Som nämnts nedan den 17/4-10 har ett forskarlag jobbat med Canasteros m.fl. SACC går på deras linje och lumpar Shizoeca Thistletails och Oreophylax Itatiaia Spinetail med Asthenes medan fyra Canasteros får bilda det nya släktet Pseudasthenes. Känns lite väl radikalt om ni frågar mig ...
 
2010-09-28
Ytterligare en ny tapaculo har beskrivits, denna gång av Bret Whitney m.fl. i Revista Brasileira de Ornitologia 18:73-88. Rock Tapaculo Scytalopus petrophilus finner man i campo rupestre och anslutande skogspartier i Minas Gerais Espinhaco range, Brasilien. Arten anses tillhöra ett komplex där även Diamantina, Brasilia och Planalto Tapaculos ingår.
 
Brasilianska tapaculos behandlas även i ett par andra nypublicerade uppsatser. Fontana m.fl. menar att följande indelning är tänkbar när det gäller den så kallade "speluncae clade" (Mouse-colored Tapaculo):
S. speluncae Nordliga populationer.
Scytalopus sp. nov. Sydliga populationer.
Scytalopus sp. nov. Serra de Ouricana och Serra das Lontras, Bahia.
Eventuellt skulle även dessa två populationer kunna vara distinkta arter:
Scytalopus sp. nov. Escarpa Devoniana, östra Paraná.
Scytalopus sp. nov. Serra do Caparaó och Serra de Mantiqueira, sydöstra Minas Gerais.
 
Vart Marsh Tapaculo S. iraiensis tar vägen i sammanhanget är oklart. Den låter nästan identiskt med Mouse-colored Tapaculo (nordliga), och över huvud taget är skillnaderna förhållandevis små när det gäller läten i detta komplex - mestadels är det tempot i sången som skiljer.
 
2010-08-18
Senaste nyheterna från SACC:
Bush-Tanagers av släktet Chlorospingus placeras i Emberizidae efter att tillfälligt ha skuffats undan i Incertae sedis.
 
Epaulet Oriole Icterus cayanensis splittas i två arter, Epaulet Oriole I. cayanensis i Amazonas och Variable Oriole I. pyrrhopterus söder om Amazonas. Observera att Moriche Oriole I. chrysocephalus inte accepteras som art av SACC utan anses vara en ras av Epaulet Oriole.
 
Sucre/Paria Antpitta Grallaricula cumanensis från nordöstra Venezuela splittas från Slate-crowned Antpitta G. nana. Förslaget att även splitta kukenamensis från Guyanska höglandet röstades ner på grund av ett i mångas tycke för litet publicerat material.
 
2010-07-31
I The Auk nr. 3 2010 finner man det 51:a tillägget till AOU:s Nordamerikalista som innehåller följande ändringar som inte redan nämnts någonstans nedan:
 
Sjöorren delas upp i två arter, den europeiska Common Scoter Melanitta nigra och den amerikanska Black Scoter M. americana (American Scoter i uppsatsen, men detta ska enligt uppgift rättas till i ett erratum).
 
Whip-poor-will Caprimulgus vociferus splittas i två arter på goda grunder, Eastern Whip-poor-will C. vociferus i östra Nordamerika och Mexican Whip-poor-will C. arizonae från Arizona och söderut.
 
Gärdsmygen Troglodytes troglodytes i Nordamerika anses vara skild från Gamla världens fåglar och bestå av två arter, Pacific Wren T. pacificus som redan har presenterats nedan och Winter Wren. T. hiemalis.
 
Det vetenskapliga namnet för Blue-winged Warbler Vermivora pinus korrigeras till Vermivora cyanoptera. Släktet Vermivora har nu bara tre medlemmar, Blue-winged, Golden-winged och Bachman's Warblers, medan övriga arter (Lucy's, Virginia's, Colima, Tennessee, Orange-crowned och Nashville) placeras i släktet Oreothlypis tillsammans med Flame-throated och Cresent-chested Warblers (alltså inte Leiothlypis som rekommenderades av Sangster enligt nedan 11/12-08). Northern och Louisiana Waterthrushes placeras i släktet Parkesia.
 
Man har valt en annan linje än NACC när det gäller "bruna" towhees (se 17/4). Istället för att placera dem i det nya släktet Pyrgisoma hamnar de istället i släktet Melozone (Ground-Sparrows).
 
Five-striped Sparrow placeras i Amphispiza och inte (tack!) i något nyskapat Amphispizopsis.
 
McCown's Longspur Calcarius mccownii anses vara närmre släkt med snösparv än övriga medlemmar i Calcarius och placeras därför i det nygamla släktet Rhynchophanes.
 
2010-06-09
Det tog över 110 år, men nu har Socotras endemiska vråk beskrivits av Porter & Kirwan i Bull. B.O.C. 2010 130(2). Socotra Buzzard Buteo socotraensis anses vara närmast släkt med Cape Verde Buzzard B. (buteo) bannermanni och örnvråk B. rufinus. Man går igenom den kniviga taxonomin i Buteo-komplexet i detalj och drar slutsatsen att det verkligen rör sig om en distinkt art.
 
2010-06-07
Penhallurick & Robson reviderar i Forktail 25 papegojnäbbarnas släktskap, vilket resulterar i åtta istället för två släkten samt en uppdelning av Black-throated Parrotbill i 5 arter:
 
Conostoma aemodium
Chlorornis (Hemirhynchus enligt uppsatsen, men Chlorornis har tydligen företräde) paradoxus och unicolor.
Psittiparus gularis, margaritae, ruficeps och bakeri.
Paradoxornis flavirostris, guttaticollis och heudei (inklusive polivanovi).
Chleuasicus atrosuperciliaris
Sinosuthora (Penhallurick & Robson 2009) brunnea, webbiana, alphonsiana, conspicillata, zappeyi och przewalskii.
Suthora fulvifrons, verreauxi, nipalensis, humii, poliotis, ripponi och beaulieui.
Neosuthora davidiana
Black-throated Parrotbill Sinosuthora nipalensis föreslås splittas i fem arter:
Grey-capped Parrotbill S. nipalenis (inkusive garwhalensis)
Orange-eared Parrotbill S. humii
Grey-breasted Parrotbill S. poliotis (inklusive feae)
Buff-breasted Parrotbill S. ripponi (inklusive patriciae)
Black-eared Parrotbill S. beaulieui (inklusive kamoli)
 
2010-05-24
En ny antpitta har beskrivits från ProAves Colombias reservat Colibrí del Sol i västra Anderna. Tyvärr föreligger en olycklig konflikt i sammanhanget där ProAves på (enligt mig) såväl felaktiga som småaktiga grunder bestämde sig för att göra en egen beskrivning av arten (med fjädrar som typexemplar!) i Conservación Colombiana nr. 13 och samtidigt misskreditera upptäckaren Diego Carantón och hans kollega Katherine Certuche (som inte ens nämns vid namn i artikeln!). Kort härefter publicerades i Ornitologia Colombiana nr. 9 uppsatsen av Carantón och Certuche som håller en avsevärt högre klass och samtidigt ger fullständig credit till Fundación ProAves. Det officiella namnet på fågeln är än så länge Fenwick's Antpitta Grallaria fenwickorum men det namn som jag på moralisk grund förordar är Urrao Antpitta Grallaria urraoensis. Fågeln är uppenbarligen nära släkt med Brown-banded Antpitta G. milleri och är hittills endast känd från 24 revir i området kring Páramo del Sol. Bara några fler bergstoppar i den norra delen av Cordillera Occidental förutspås kunna hysa populationer av arten.
 
2010-05-20
Senaste nyheterna från SACC:
Gray-crowned Tyrannulet Serpophaga griseicapilla klubbas igenom som ny art men ges det engelska namnet Straneck's Tyrannulet efter mannen som beskrev arten 2007.
 
Warbling Doradito Psedocolopteryx flaviventris från södra Sydamerika har efter noggrann forskning presenterad av Abalos & Areta i Ornitologia Neotropical 20 splittats i två arter. Ticking Doradito P. citreola har ett västligare, allopatriskt utbredningsområde och skiljer sig markant i läten mot andra arter i släktet.
 
Artstatusen för Gray-breasted Parakeet Pyrrhura griseipectus, som endast är känd från Serra do Baturité i Cerá, Brasilien, har åter fastställts efter att under ett par år ha betraktats som en isolerad ras av Maroon-faced Parakeet P. leucotis.
 
2010-04-18
En ny Capito Barbet har hittats i Cerros de Sira i centrala Peru. Förmodligen rör det sig om en distinkt ras av Scarlet-banded Barbet C. wallacei, men den skulle kunna komma att beskrivas som en närstående systerart. Se foto på fågeln här http://www.flickr.com/photos/42595788@N00/4520551671/in/photostream/ och läs om expeditionen här http://www.allaboutbirds.org/netcommunity/page.aspx?pid=1788#top.
 
2010-04-17
Efter en lång frånvaro här på taxonomihörnan börjar jag med en rykande färsk uppsats från The Auk, nr. 2 2010. Här visar Robb Brumfield m.fl. att den notoriskt svårfunna Greater Scythebill Campylorhamphus pucherani tillhör en linje som inkluderar Drymornis och Lepidocolaptes men alltså inte Campylorhamphus. Det nya, monotypiska släktnamnet man föreslår för Greater Scythebill är Drymotexeres.
 
Robb Brumfield har tillsammans med delvis samma forskarlag även publicerat två uppsatser i Zootaxa 2416. Den första rör Spot-throated Woodcreeper Deconychura stictolaema. Med hjälp av genetisk analys visar man att Long-tailed Woodcreeper Deconychura longicauda bildar en grupp tillsammans med Dendrocincla och Sittasomus medan Spot-throated Woodcreeper utgör en egen linje. Det nya, monotypiska släktnamnet för Spot-throated Woodcreeper blir därför Certhiasomus.
 
Den andra uppsatsen innebär att det tidigare homogena släktet Asthenes med ett antal arter Canasteros delas upp i två. Till det nya släktet Pseudasthenes förs Dusky-tailed P. humicola, Patagonian P. patagonica, Steinbach's P. steinbachi och Cactus P. cactorum Canasteros. Överraskande nog menar man att även Shizoeca (Thistletails) och Oreophylax (Itatiaia Spinetail) borde föras till Asthenes!
 
En fjärde uppsats av Brumfield m.fl. finner man i Zootaxa 2213. Tidigare har det här på Taxonomihörnan redovisats hur man delat upp Upucerthia (Earthcreepers) i de tre släktena Upucerthia, Ochetorhynchus och Tarphonomus. Ytterligare studier visar att Striated Earthcreeper Upucerthia serrana formar en separat systerlinje till Upucerthia och Cinclodes. Arten ges av författarna det nya släktnamnet Geocerthia.
 
2010-04-17
David Sibley, konstnär och fågelboksförfattare (en av USA:s främsta skådarprofiler), gissar på sin hemsida vilka de nästa 10 splittarna kommer att bli i ABA-området. Listan innehåller några säkra kort men även flera (för mig) nyheter. Kolla in http://www.sibleyguides.com/2010/04/the-next-10-north-american-bird-splits/.
 
På "hemmaplan" splittar holländarna stenhönan i två arter enligt en uppsats av Corso i Dutch Birding 32(2): 79-96. Sicilian Rock Partridge Alectoris whitakeri blir uppenbarligen endemisk för Sicilien. Förnyad rasstatus ges också åt "Italian Rock Partridge" A. graeca orlandoi.
 
Nybeskrivna arter de senaste månaderna som de allra flesta torde känna till är Limestone Leaf-Warbler Phylloscopus calciatilis från kalkstenskarst i Vietnam och Laos (våra svenska experter är givetvis inblandade) och Willard's Sooty Boubou Laniarius willardi från Albertine Rift i Uganda/DR Kongo. En kuriositet när det gäller buskskrikan är att den beskrevs som en ny art av familjen Laniidae - nästan alla moderna taxonomer räknar Laniarius som tillhörande Malaconotidae.
 
2010-04-17
Den flitige Thomas Donegan har tillsammans med Jorge Avendaño beskrivit en ny ras av Lacrimose Mountain-Tanager i Bull BOC 130(1): 13-32. Anisognathus lacrymosus yariguierum är hittills endast känd från Serrania de los Yariguíes i Colombia och är den femte nya fågelrasen som beskrivits därifrån de senaste åren. I samma nummer av Bull BOC beskriver Niels Krabbe och Robert Ridgely en ny ras av Amazilia Hummingbird, Amazilia amazilia azuay från södra Ecuador.
 
Två colombianska forskare, Daniel Cadena och Andrés Cuervo, rekommenderar i Biological Journal of the Linnean Society 99 vol. 1 att Stripe-headed Brush-Finch Arremon torquatus delas upp i hela åtta arter:
A. costaricensis Costa Rica och västra Panama
A. atricapillus (med tacarcunae) Centrala Panama och Anderna i Colombia. Black-headed Brush-Finch.
A. basilicus Santa Marta, Colombia. Denna form har nu börjat kallas Colombian Brush-Finch.
A. perijanus Sierra de Perijá på gränsen mellan Colombia och Venezuela
A. phaeopleurus Cordillera de la Costa i norra Venezuela.
A. phygas Cordillera de la Costa i nordöstra Venezuela.
A. assimilis (med larensis, nigrifrons och poliophrys) Anderna i Venezuela, Colombia, Ecuador och Peru.
A. torquatus (med fimbriatus och borelli) Anderna från sydligaste Peru till Argentina.
 
SACC har röstat igenom många proposals sedan sists. Det mesta har redan presenterats här på Taxonomihörnan på ett ellet annat sätt, men följande ställningstaganden förtjänar att nämnas:
 
Rörhönan splittas i två arter, Common Moorhen Gallinula chloropus i Gamla världen och Common Gallinule G. galeata i Nya världen. Man utesluter inte att Common Gallinule i sin tur kommer att splittas.
 
Bar-winged Cinclodes delas upp i tre arter:
Chestnut-winged Cinclodes Cinclodes albidiventris Venezuela till norra Peru.
Cream-winged Cinclodes C. albiventris Peru söder om Marañon till nordvästra Argentina.
Buff-winged Cinclodes C. fuscus Argentina och Chile.
 
Blue-crowned Motmot splittades enligt nedan (25/8-09) i fem arter av en enig kommitté.
 
2010-04-17
North American Classification Committee, NACC, har ganska nyligen klubbat igenom följande taxonomiska ändringar som inte redan nämnts på annat ställe:
 
Pacific Wren Troglodytes pacificus splittas från Winter Wren T. troglodytes hiemalis. Ett nytt förslag om att splitta hiemalis från Gamla världens fåglar har också presenterats.
 
Brown Jay Cyanocorax morio placeras i släktet Psilorhinus.
 
Sparvsläktet Pipilo delas i två:
Pipilo Eastern, Spotted, Green-tailed och Collared Towhees.
Pyrgisoma California, Canyon, Abert's och White-throated Towhees.
 
Sparvsläktet Aimophila delas i två:
Aimophila Rufous-crowned, Oaxaca och Rusty Sparrows.
Peucaea Bachman's, Cassin's, Botteri's, Black-chested, Bridled, Stripe-headed, Rufous-winged och Sumichrast's Sparrows.
 
Vart Five-striped Sparrow tar vägen avgörs i omröstningen av ett nytt förslag där arten antingen flyttas till Amphispiza eller placeras i ett helt nytt släkte, Amphispizopsis.
 
Stavningen av de latinska namnen för "Western" Warbling Vireo Vireo gilvus swainsoni och Peg-billed Finch Acanthidops bairdi har också justerats.
 
2010-02-11
Niels Krabbe och Daniel Cadena granskar i Zootaxa 2354 Páramo Tapaculo Scytalopus canus och kommer fram till att fåglarna i västra Anderna i Colombia bör utgöra en egen art, Paramillo Tapaculo Scytalopus canus. Páramo Tapaculo, som förekommer från centrala Anderna i Colombia och söderut genom Ecuador till nordligaste Peru, får därmed namnet Scytalopus opacus. Dessutom beskriver man den nya rasen androstictus från den sydligaste delen av utbredningsområdet.
 
2009-12-27
Under december månad har det publicerats och presenterats en mängd taxonomiska nyheter, bland annat i Clements uppdatering. Jag har inte haft tid att införliva detta digra material här på taxonomihörnan, utan hänvisar för tillfället till Club 300:s sammanställningar.
 
2009-12-10
I The Wilson Journal of Ornithology nr 4 2009 undersöker Garrido et. al. Loggerhead Kingbird Tyrannus caudifasciatus ur ett taxonomiskt perspektiv. Deras rekommendation är att populationerna på Puerto Rico respektive Hispaniola behandlas som två olika arter:
 
T. taylori Puerto Rico och Isla Vieques.
T. gabbii Hispaniola.
 
I övrigt behåller man traditionell taxonomi förutom att flavescens från Isla de Pinos uppgår i nominatrasen.
 
2009-12-10
De flitiga Mort och Phyllis Isler m.fl. har i Zootaxa 2305 tagit tag i Undulated Antshrike Frederickena unduligera och jämfört inspelningar över stora delar av utbredningsområdet. Morfologi och DNA verkar ta allt mindre plats i dessa sammanhang. Man menar att Undulated Antshrike bör betraktas som två biologiska arter:
Undulated Antshrike F. unduligera Norr om Amazonflofen och öster om Río Negro.
Fulvous Antshrike F. fulva Västra och södra Amazonas. De tre beskrivna rasernas status är oklar.
 
2009-12-02
Jan Ohlson och Per Ericsson vid Naturhistoriska riksmuseet har tillsammans med Jon Fjeldså skrivit en uppsats i Zootaxa 2290 där de tittar närmare på tyrannflugsnapparsläktet Myiophobus. Omfattande genetiska studier visar att följande tre arter inte hör hemma i Myiophopus och därför placeras i ett eget släkte, Nephelomyias:
Orange-banded Flycatcher N. lintoni
Ochraceous-breasted Flycatcher N. ochraceiventris
Handsome Flycatcher N. pulcher
 
I Zootaxa 2301 gör Frank Rheindt och James Eaton en jämförelse mellan det biologiska och fylogenetiska artbegreppet genom en studie av asiatiska Pteruthius Shrike-Babblers. I en uppsats från 2008 hävdar Reddy att antalet arter Shrike-Babblers uppgår till 19 (!) istället för traditionella fem samt att släktet tillhör Nya världens Vireonidae. Heavy stuff! Denna studie, som även använder sig av morfologiska och bioakustiska studier, landar på nio arter:
 
Black-headed Shrike-Babbler P. rufiventer
White-browed Shrike-Babbler =
Pied Shrike-Babbler P. flaviscapis Java
Himalayan Shrike-Babbler P. ripleyi Himalaya, södra Kina och norra Indokina.
Dalat Shrike-Babbler P. annamensis Södra Vietnam och angränsande Kambodja.
Blyth's Shrike-Babbler P. aeralatus (raserna aeralatus, robinsoni, cameronoi, schauenseei, ricketti och validirostris) Södra Thailand, Malaysia, Borneo och Sumatra.
Chestnut-fronted Shrike-Babbler =
Trilling Shrike-Babbler P. aenobarbus Java
Clicking Shrike-Babbler P. intermedius (raserna intermedius och aenobarbulus) Indokina.
Black-eared Shrike-Babbler P. melanotis
Green Shrike-Babbler P. xanthochlorus
 
2009-10-16
Artstatusen för den år 1993 beskrivna Bogotá Sunangel Heliangelus zusii har allt som oftast ifrågasatts. Nu har ett forskarlag analyserat ett "mikroskopiskt" prov från det enda kända skinnet och kommit fram till slutsatsen att Bogotá Sunangel verkligen är en distinkt art! De närmaste släktingarna anses vara Gray-bellied Comet Taphrolesbia griseiventris samt de tre arterna Sylph Aglaiocercus sp. Frågan är nu bara var fåglarna håller hus ...
 
2009-10-13
I Mol. Phyl. Evol. nr 49 (2008) granskar Cabanne et al. Lesser Woodcreeper Xiphorhynchus fuscus och dess fyra (?) raser. Som väntat kommer de fram till att formen atlanticus bör ges artstatus. Dessa fåglar från nordöstra Brasilien skiljer sig inte bara genetiskt utan också i dräkt, morfologi och distinkta läten.
 
The Auk nr. 4 2009 innehåller flera spännande nyheter. En uppsats analyserar Rufous-naped Wren Campylorhynchus rufinucha. Man finner tre geografiskt och genetiskt skilda grupper som borde ges artstatus:
C. rufinucha Begränsad till torrskog i Veracruz.
C. humilis De småvuxna populationerna från Colima i norr till Tehuantepecnäset i söder.
C. capistratus De storvuxna populationerna från Chiapas till Costa Rica. Hybridiserar med humilis i en smal kontaktzon.
 
En annan uppsats behandlar svartbent strandpipare Charadrius alexandrinus. Länge har man debatterat huruvida de amerikanska raserna, "Snowy Plover", skulle utgöra en egen art eller inte. Denna forskargrupp menar att gamla världens "Kentish Plover" står genetiskt närmre White-fronted Plover C. marginatus än fåglarna i Nya världen. Rekommendationen blir att dela den svartbente i två arter, Kentish Plover C. alexandrinus och Snowy Plover C. nivosus.
 
2009-09-29
I Zootaxa 2213 analyserar en forskargrupp det Sydamerikanska furnariidsläktet Upucerthia med resultatet att Striated Earthcreeper placeras i ett nytt, monotypiskt släkte: Geocerthia.
 
Jon Fjeldså med kollegor fortsätter att leta kryptiska arter i Tanzanias bergsområden. Som vanligt är genetiken det viktigaste verktyget, och nu menar man att de relativt nyupptäckta populationerna av Moureau's Warbler i Rubeho och Ukaguru Mountains bör ges artstatus under namnet Rubeho Warbler Scepomycter rubehoensis. Observera att man inte använder sig av det traditionella släktet Bathmocercus. Moureau's Warbler lär för övrigt nu ha anträffats även i Usambara Mountains.
 
2009-08-25
Gary Stiles vid Universidad de Colombia har i Ornitología Colombiana, nr 8., utfört en mångfacetterad och synnerligen detaljerad studie av Blue-crowned Motmot-komplexet som omfattar ett 20-tal former. Man har länge delat upp arten i fyra grupper centrerade på Centralamerika, norra Sydamerikas lågländer, Anderna och Amazonas och det är i stort sett samma bild som växer fram i denna uppsats. Dessa fyra grupper anses utgöra fyra olika arter och även fåglarna på Trinidad får artstatus:
 
Blue-diademed Motmot Momotus lessonii Mexiko och Centralamerika. Rasen coeruleiceps från nordöstra Mexiko omfattas inte av studien men tillhör med största sannolikhet denna art.
Whooping Motmot Momotus subrufescens Västra och norra Sydamerikas lågländer. Raserna conexus, reconditus och olivaresi uppgår i nominatrasen subrufescens.
Trinidad Motmot Momotus bahamensis Trinidad och Tobago. Närmast subrufescens.
Andean Motmot Momotus aequatorialis Anderna från Colombia till Bolivia. Välkänd under namnet Highland Motmot.
Amazonian Motmot Momotus momota Amazonas. Några former i utkanterna av utbredningsområdet är förhållandevis distinkta, men inga läten fanns tillgängliga för analys.
 
2009-08-25
Redan i juli 2007 figurerade "South Hills Crossbill" här på taxonomihörnan. Jag hade fått för mig att detta var en beskriven form, men så var uppenbarligen inte fallet eftersom South Hills Crossbill Loxia sinesciuris beskrevs som ny art i The Condor nr 1 2009! Artnamnet betyder "utan ekorrar" och syftar på att South Hills är en ö i ett hav av sagebrush; korsnäbbarna ska ha utvecklats i samklang med Lodgepole Pine utan konkurrens från ekorrar och 99 % av dessa korsnäbbar parar uteslutande ihop sig med fåglar av samma lätestyp. Huruvida denna nya art får allmänt gehör återstår att se.
 
2009-08-20
Det 50:e supplementet till AOU:s checklista över Nordamerikas fåglar har publicerats och innehåller flera intressanta nyheter:
White-necked Puffbird Notharchus macrorhynchus byter namn till N. hyperrynchus efter att SACC splittat Guianan Puffbird som får behålla namnet macrorhynchus.
 
Carduelisfinkarna delas upp i fyra släkten:
Acanthis Gråsiska och snösiska.
Spinus Alla andra siskor. Några arter får sitt artnamn genusmodifierat (ännu fler i Sydamerika):
Black-headed Siskin S. notatus
Yellow-bellied Siskin S. xanthogastrus
Red Siskin S. cucullatus
Carduelis Åtminstone steglits; vart hämpling och vinterhämpling hamnar förtäljer inte historien.
Chloris Alla grönfinkar.
 
Forest Thrush Cichlherminia lherminieri från Små Antillerna placeras i Turdus = Turdus lherminieri.
 
Artnamnen för hudsontita och lappmes korrigeras till Poecile hudsonica respektive Poecile cincta (tidigare hudsconicus respektive cinctus).
 
Äntligen! De båda arterna Sharp-tailed Sparrow heter hädanefter Nelson's respektive Saltmarsh Sparrow - Sharp-tailed utgår helt ur de engelska artnamnen.
 
En ny familj från Hawaii adapteras på de nu dessvärre utdöda släktena Moho (4 arter) och Chaetoptila: Mohoidae Hawaiian Honeyeaters. Alla andra hawaiianska honeyeaters tillhör den australiska familjen Meliphagidae.
 
Tangaror av släktena Piranga, Habia och Chlorothraupis samt Granatellus och Amaurospiza placeras i Cardinalidae, helt enligt SACC.
 
2009-08-20
I oktober 2008 rapporterades om en splitt av Red-eyed Thornbird här på taxonomihörnan. Denna uppdelning har länge varit väntad och olika namn för de bägge arterna har cirkulerat i olika sammanhang. Nu har SACC fastslagit följande namn som passar bättre med tanke på fåglarnas verkliga utseende:
Orange-eyed Thornbird Phacellodomus erythrophthalmus (tidigare Red-eyed Thornbird)
Orange-breasted Thornbird P. ferrugineigula (tidigare Orange-eyed Thornbird!)
 
Från samma del av världen, sydöstra Brasilien, kommer en annan på goda grunder länge väntad splitt av Red-rumped Warbling-Finch Poospiza lateralis. SACC har antagit föjande namn:
Buff-throated Warbling-Finch P. lateralis Lågländer från Buenos Aires i söder till São Paulo i norr.
Gray-throated Warbling-Finch P. cabanisi Bergsområden i Espirito Santo, Río de Janeiro, Minas Gerais och São Paulo.
 
2009-08-13
SACC har röstat igenom att Warbler Finch Certhidea olivacea från Galápagos ska delas upp i två arter:
Green Warbler Finch Certhidea olivacea Monotypisk; förekommer på Santiago, Rábida, Pinzon, Isabela, Fernandina och Santa Cruz.
Dusky Warbler Finch Certhidea fusca Sammanlagt sju raser; förekommer på ett antal öar i den norra och östra delen av arkipelagen inklusive de ofta besökta Española och Floreana.
 
I senaste uppdateringen av Clements lumpades Ecuadorian Thrush Turdus maculirostris med Spectacled Thrush T. nudigenis, helt enligt SACC. Nu har SACC gett Ecuadorian Thrush artstatus. Samma procedur kommer så småningom att följa i ett flertal fall.
 
2009-08-08
Den första nya bulbylen på över hundra år har nyligen beskrivits från otillgängliga karstlandskap av kalksten i Laos. Bare-faced Bulbul Pycnonotus hualon är unik bland tättingar på Asiens fastland då den är obefjädrad i ansiktet och delar av huvudet. Den nya arten beskrevs i Forktail 25, 2009, av Woxvold m.fl. Se den lille skallige här: http://www.birdlife.org/news/news/2009/07/new_bulbul.html
 
Ännu en ny art kommer från Venezuela. I The Auk nr 3 2009 beskriver Steve Hilty och David Ascanio Río Orinoco Spinetail Synallaxis beverlyae från buskiga öar i Orinocoflodens huvudfåra. Arten är känd både från Venezuela och Colombia, liknar Pale-breasted Spinetail till utseendet men låter som en medlem ur Dark-breasted/Spix's/Cinereous-breasted Spinetail-komplexet.
 
2009-08-08
I The Auk Nr. 3 2009 behandlas den omtvistade formen Phaethornis longuemareus aethopyga av Little Hermit. Man har på senare år trott att det rört sig om en hybrid, men nya rön pekar på att det är ett distinkt taxon och förmodligen en god art under det biologiska artbegreppet. Aethopyga skiljer sig ungefär lika mycket morfologiskt som andra taxa i gruppen och fältobservationer visar att de har ett någorlunda distinkt spelläte. Detta är uppenbarligen den fågel i södra Amazonas som har figurerat under namnet Tapajós Hermit, ett enligt flera källor obeskrivet taxon. Så verkar alltså inte vara fallet! Vitsandskogar verkar vara den föredragna biotopen.
 
2009-07-17
En lite sen nyhet kommer från Revista Brasileira de Ornitologia nr. 3 2008 och rör den taxonomiska statusen för Opal-rumped Tanager Tangara velia cyanomelaena i östra Brasilien. Studien behandlar främst morfologi och drar slutsatsen att Tangara cyanomelaena bör betraktas som en art under det fylogenetiska artbegreppet.
 
2009-06-01
I Revista Ornitologia Colombiana nr 7 (2009) sammanfattas en avhandling signerad Rodrigues och Camilo. Den behandlar Dull-mantled Antbird Myrmeciza laemosticta, och resultatet pekar på att rasen palliata från norra Colombia skiljer sig en hel del från den centralamerikanska nominatrasen både när det gäller sång och genetik. Palliata skulle rentav kunna vara systerart till Stub-tailed Antbird M. berlepschi.
 
2009-05-25
Det har rått torka på taxonomifronten på sistone. Nu har det i alla fall publicerats en uppsats i The Condor nr 2 2009 som behandlar den närmast mytiska Pale-faced Antbird Skutchia borbae. Forskargruppen har undersökt artens DNA och kommit fram till att den står nära de båda Phlegopsis-arterna Black-spotted och Reddish-winged Bare-eye. Detta bekräftas även av fjäderdräkten, menar man, och föreslår att Skutchia uppgår i Phlegopsis precis som läget var när arten beskrevs 1907.
 
2009-04-17
Att missa nybeskrivna arter från Sydamerika tillhör inte det vanliga för undertecknad, men nu har det hänt. 2007 beskrevs nämligen Gray-crowned Tyrannulet Serpophaga griseicapilla från Chacoregionen i nordvästra Argentina av Roberto Straneck i den något obskyra tidskriften Revista FAVE Ciencias Veterinarios, nr. 6 2007. Att formen existerade hade jag full koll på, och taxonomin kring dessa fåglar har varit omdiskuterad. Straneck konstaterar dock att lätesrepertoaren är helt olik närstående arter, att hjässan är jämngrå utan dold "crest" och att arten är storleksmässigt något mindre.
 
2009-04-12
Nu har SACC äntligen bestämt sig, och det på goda grunder (klart olika sång och fjäderdräkt plus genetik): White tailed, Violaceous och Black-tailed Trogons är splittade! Samtidigt har man avskaffat de onödigt långa namn som ofta har använts för formerna av de två förstnämnda arterna:
 
White-tailed Trogon Trogon chionurus (tidigare Western White-tailed Trogon)
Green-backed Trogon Trogon viridis (Amazonian White-tailed Trogon)
Gartered Trogon Trogon caligatus (Northern Violaceous Trogon)
Violaceous Trogon Trogon violaceus (Amazonian Violaceous Trogon)
Black-tailed Trogon Trogon melanurus
Ecuadorian Trogon Trogon mesurus
 
Som om inte detta vore nog kommer Violaceous Trogon med största sannolikhet splittas i två arter, den andra hemmahörande norr om Amazonfloden och öster om Río Negro under namnet Amazonian Trogon T. ramonianus/crissalis. Men detta är inte fullt belagt ännu.
 
2009-04-06
Från Colombia har Paul Salaman, Thomas Donegan och Robert Prys-Jones beskrivit en ny ras av Brown-banded Antpitta (Bull. BOC nr. 1 2009). Grallaria milleri gilesi är känd från ett 1800-talsskinn taget i norra delen av centrala Anderna och eftersökningar har hittills varit resultatlösa (samtidigt som avskogningen är avsevärd).
 
2009-04-06
Efter flera månader utan någon taxonomisk ändring har SACC nu röstat igenom att White-throated Foliage-gleaner Automolus roraimae placeras i släktet Syndactyla samt att nedan nämnda Pernambuco Foliagle-gleaner Automolus lammi ges officiell artstatus. Eftersom Clements checklist numera följer SACC kan man lugnt utgå från att Pernambuco Foliage-gleaner snart blir allmänt kryssbar för oss få lyckliga som har sett arten ...
 
2009-03-11
I The Auk nr. 1 2009 granskar Juan Areta och Mark Pearman furnariiden Scale-throated Earthcreeper Upucerthia dumeteria från södra Sydamerika och menar i sin uppsats att rasen saturatior från södra Patagonien i själva verket är en separat art. Patagonian Forest Earthcreeper skiljer sig i morfologi, biotopval och sång från nordligare raser.
 
2009-01-18
Den under många år Ecuadorbaserade dansken Niels Krabbe jobbar allt mer i Colombia och har mycket intressant på gång från Santa Marta. I Bull BOC nr 4 2008 argumenterar han för att ett av många endemiska taxa, Automolus rubiginosus rufipectus (Ruddy Foliage-gleaner), utgör en god art. Santa Marta Foliage-gleaner Automolus rufipectus har distinkta läten och bör troligen placeras i släktet Hylocryptus (även fjäderdräkt och morfologi skiljer sig, men detta ligger utanför uppsatsens fokus). Om tre veckor besöker Heliangelus just Santa Marta!
 
2008-12-11
I Bull. BOC nr 3 2008 argumenterar G. Sangster för att de nordamerikanska piplärksångarna delas upp i två olika släkten och föreslår det nya namnet Parkesia för Northern och Louisiana Waterthrushes medan Ovenbird bibehålls i Seiurus.
 
I ytterligare en uppsats med samma upphovsman föreslås en revision av skogsångarsläktet Vermivora med följande uppdelning:
Vermivora Golden-winged, Blue-winged och (med viss reservation) Bachman's Warblers.
Oreothlypis Cresent-chested och Flame-throated Warblers (ofta placerade i Parula).
Leiothlypis Tennessee, Orange-crowned, Colima, Virginia's, Nashville och Lucy's Warbler.
 
2008-12-01
Den som inte redan har uppmärksammats på den senaste och mycket omfattande uppdateringen av Clements rekommenderas att ta del av en sammanfattning på familjenivå gjord av Club 300:s webbredaktion. Många av uppdateringarna finns redan noterade här i Taxonomihörnan, men det finns mycket mer att hämta. Jag ska eventuellt försöka sammanställa de viktigaste tillskotten ...
 
2008-11-20
SACC har beslutat att avlägsna Tucuman respektive Cochabamba Mountain-Finch från Poospiza och istället placera dem i släktet Compsospiza. De bägge arterna skiljer sig från Warbling-Finches i större storlek, morfologi, fjäderdräkt, ekologi och genetik.
 
2008-11-19
Western Scrub-Jay Aphelocoma californica granskas i The Auk nr 4 2008 i en huvudsakligen genetisk undersökning gjord av Delaney et. al. Författarna till uppsatsen anser att kustformen californicus länge varit isolerad från inlandsformerna woodhouseii och sumichrasti trots viss överlappning mellan californicus och woodhouseii i västra Nevada. Rekommendationen är att splitta Western Scrub-Jay i två eller tre arter: California Scrub-Jay A. californicus, Woodhouse's Scrub-Jay A. woodhouseii och, med viss reservation, Sumichrast's Scrub-Jay A. sumichrasti som är den sydligaste inlandspopulationen i Mexiko (Veracruz, Puebla och Oaxaca). Säkerligen krävs mer substans när det gäller flera populationer i Mexiko.
 
I samma tidskrift finner man en genetisk undersökning av "Yellow-breasted" Meadowlarks Sturnella spp. Resultatet pekar på att Sturnella magna lilianae (tillsammans med auropectoralis) från ökentrakterna i SV USA och NV Mexiko är en distinkt art, Lilian's Meadowlark S. lilianae. Populationer från Central- och Sydamerika faller inom ramen för Eastern Meadowlark medan formen hippocrepis på Cuba möjligen utgör ytterligare en enskild art. Rykten gör för övrigt gällande att det kan finnas två distinkta arter av Meadowlark på Cuba (min anmärkning).
 
2008-11-19
I Bull BOC nr 3 2008 beskriver Thomas Donegan två nya raser av Slate-crowned Antpitta Grallaricula nana. Från Serranía de los Yariguíes i Colombia (östra Anderna) beskrivs G. n. hallsi och från Anderna i Venezuela G. n. nanitaea.
 
2008-10-16
Ett huvudsakligen brasilianskt forskarlag presenterar i Revista Brasileira de Ornitologia nr. 2 2008 överväldigande bevis för att Red-eyed Thornbird Phacellodomus erythrophthalmus (som länge misstänkts) består av två arter. Red-eyed Thornbird finner man främst i skogsbryn från Bahia i norr till São Paulo i söder medan splitten Orange-eyed Thornbird P. ferrugineigula är en våtmarksfågel som har sin utbredning från São Paulo till Río Grande do Sul. De både arterna överlappar något men skiljer sig förutom i habitat även markant i sång, bostruktur och morfologi.
 
2008-10-12
Thomas Arndt spär på komplexiteten i det för en månad sedan nämnda Pyrrhura picta-komplexet genom att beskriva en ny art från östra Peru i tidskriften Papagaien (2008): Pyrrhura parvifrons har så vitt jag vet ännu inget engelskt namn och det återstår att se om detta nya taxon blir allmänt erkänt som art.
 
2008-10-01
Senaste nyheterna från SACC:
Ett nytt släkte, Eleoscytalopus, har applicerats på två arter av Tapaculo från sydöstra Brasilien, nämligen White-breasted och Bahia Tapaculos. De skiljer sig markant avseende läten, dräktkaraktärer och genetik jämfört med övriga "Scytalopus" Tapaculos från regionen. Ett litet frågetecken vill jag lägga till angående Brasilia Tapaculo S. novacapitalis. Utseendemässigt liknar denna art en något urvattnad version av White-breasted Tapaculo och lätena är knappast typiska för Scytalopus ...
 
I april rapporterades om en studie av släktet Zimmerius gjord av Frank Rheindt. SACC har med kraft röstat igenom att Guianan Tyrannulet Z. acer splittas från Slender-footed Tyrannulet och att Chocó Tyrannulet Z. albigularis splittas från Golden-faced Tyrannulet. Längre än så vill man inte gå för tillfället eftersom situationen i Golden-faced-komplexet är mycket komplicerad.
 
Sent omsider har man även bestämt sig för att separera Andean Teal Anas andium från Speckled Teal A. flavirostris.
 
2008-09-30
En ny art av White-eye har beskrivits av Guy Dutson i The Ibis nr 4 2008. Vanikoro White-eye Zosterops gibbsi är endemisk för Vanikoro Island (Santa Cruz Islands), Solomonöarna, och är en av flera mycket dåligt kända arter från denna del av arkipelagen.
 
I samma tidskrift beskrivs Monteiro's Storm-Petrel Oceanodroma monteiroi som en distinkt art skild från Band-rumped Storm-Petrel O. castro. Båda arterna häckar på Azorerna men under olika tider på året med överlappning i augusti. Monteiro's Storm-Petrel häckar under de varma månaderna, skiljer sig i morfologi och anses genetiskt isolerad från Band-rumped. Populationen beräknas till endast 250-300 par.
 
2008-09-06
Det så kallade Pyrrhura picta/leucotis-komplexet har blivit mycket omdiskuterat under senare år. Vad som en gång betraktades som Painted/Maroon-faced Parakeets med ett antal raser (ett flertal geografiskt isolerade) delades upp i ett antal arter av bl.a. Joseph 2000 och 2001, vilket sedermera anammades av Clements. Sedan dess har ytterligare studier gjorts och SACC har precis röstat igenom denna hållning med utgång från scratch:
 
Gray-breasted Parakeet P. griseipectus lumpas (åter) med Maroon-faced Parakeet medan följande arter splittas från Painted Parakeet:
Santarem/Hellmayr's Parakeet P. amazonum Norr om Amazonfloden i Pará och söderut till norra Mato Grosso; Clements ger artstatus åt snethlagae (Madeira Parakeet) som återfinns i Madeiras avrinningsområde, men här lumpas denna form i P. amazonum.
Bonaparte's/Deville's Parakeet P. lucianii Åtminstone Río Purus avrinningsområde.
Rose-fronted Parakeet P. roseifrons Inkluderar peruviana (Wavy-breasted Parakeet) som Clements ger artstatus, medan roseifrons av honom behandlas som en ras av P. lucianii; östra Peru och västra Brasilien.
 
Övriga splittar i Clements - Azuero, Sinú och Todd's Parakeets - röstades ner av SACC i väntan på ett bättre underlag. Synnerligen komplicerat, inte ens namnen kan man vara överens om ..
 
2008-08-21
49:e supplementet till AOU:s Nordamerikalista har publicerats i The Auk, nr. 3 2008. Det har skett många ändringar på släkt- och familjenivå, men den enda accepterade splitten på artnivå är Eastern Spot-billed Duck Anas zonorhyncha som skiljs från (Indian) Spot-billed Duck A. poecilorhyncha. Formerna häckar uppenbarligen sympatriskt i Hong Kong.
 
Andra intressantare tillägg som inte redan tidigare har behandlats från andra källor är följande:
Golden-olive och Gray-crowned Woodpeckers placeras i Colaptes istället för Piculus.
Slender-billed Kite återgår till det monotypiska släktet Helicolestes efter att en tid ha lumpats med Snail Kite i Rostrhamus.
Anianiau (en Hawaiifink) placeras i ett monotypiskt släkte och heter numera Magumma parva istället för Hemignathus parvus.
 
Bland en hel del ändrade namn på engelska kan nämnas att man äntligen har bestämt sig för att kalla samtliga Turdus-trastar undantaget American Robin för Thrush.
 
2008-08-21
Bull BOC nr. 2 2008 har utgivits ganska nyligen och innehåller en rad spännande nyheter. Mest anmärkningsvärt är utan tvekan Andrew Whittakers fältobservationer av White-tailed Tityra Tityra leucura i Madeiraflodens avrinningsområde i södra Amazonas. Denna art är tidigare känd från ett 1820-talsskinn (ej utfärgad individ) och har under senare decennier alltid avfärdats som en avvikande fågel eller hybrid. Så verkar alltså inte vara fallet! Detaljer saknas tyvärr för tillfället, jag återkommer med mer info så småningom.
 
I samma tidskrift beskrivs en ny ras av Black-striped Sparrow Arremon (Arremonops) conirostris från sydöstra Ecuador av Niels Krabbe och Dave Stejskal. När denna population upptäcktes för en så där 10 år sedan trodde jag att det skulle resultera i beskrivningen av en ny art, men tydligen faller denna isolerade form inom ramen för Black-striped Sparrow. Inget namn för tillfället.
 
Guy Kirwan lägger i samma nummer fram bevis för att Socotra Sparrow Passer insularis är en god art, dessutom anses den form som finns på ön Abd 'Al-Kuri nära Socotra vara värdig artstatus under namnet Abd 'Al Kuri Sparrow P. hemileucus!
 
2008-08-20
Som många redan har sett på club300.se har det i Zootaxa nr. 1850 beskrivits en ny art från södra Gabon, Olive-backed Forest-Robin Stiphrornis pyrrholaemus. Jämfört med andra taxa i Forest Robin-komplexet är den nya formen väldigt distinkt. Noteras bör att man går försiktigt fram i HBW 10 och lumpar alla formerna inklusive den år 2000 beskrivna Sangha Forest-Robin, samtidigt som man noterar att formerna skiljer sig åt lätesmässigt.
 
2008-08-20
SACC har för en tid sedan åter tagit ställning i ett av Sydamerikas mest omdebatterade taxonomiska spörsmål, nämligen huruvida Puna Hawk Buteo poecilochrous existerar som art eller inte. För inte så länge sedan presenterades en rätt så omfattande studie som hävdade att så var fallet, men nya röster har låtit sig höras och övertygat kommittén om att det bara finns en ytterst variabel Red-backed Hawk B. polyosoma som förekommer i distinkta morfer och i större format på högre höjd i Anderna. Sista ordet är knappast sagt i fallet!
 
Man har länge placerat Greater och Lesser Rhea i skilda släkten, men för denna hållning finns dåliga belägg. SACC har röstat igenom att den mindre arten också ska föras till släktet Rhea.
 
2008-07-08
I The Auk nr. 2 2008 beskrivs äntligen den Phyllomyias tyrannulet som länge varit känd från Bolivias yungas. Den har givits namnet Yungas Tyrannulet Phyllomyias weedeni, förekommer i skogar på 700-1200 meters höjd i norra Bolivia och angränsande Peru och anses vara relativt fåtalig med en population på under 10 000 fåglar.
 
I samma tidskrift beskriver Zhou Fang och Jiang Aiwu en distinkt ny babbler från Guangxi Zhuang Autonomous Region i Kina nära gränsen till Vietnam. Nanggong Babbler Stachyris nonggangensis är hittills endast känd från naturreservatet Nanggong och finns avbildad här (tack återigen, Club 300:s webredaktion).
 
2008-06-12
I Zootaxa 1792 granskas Mountain Hawk-eagle Spizaetus nipalensis ingående av Pamela Rasmussen m.fl. Man konstaterar att formen i sydvästra Indien och på Sri Lanka skiljer sig på många sätt; kraftigare näbb och klor, kortare handpennor, flera rätt distinkta dräktkaraktärer, ett markant annorlunda läte samt måttligt avvikande DNA. Eftersom Spizaetus tydligen inte är monofyletiskt använder sig författarna av släktnamnet Nisaetus och ger fåglarna i sydvästra Indien och Sri Lanka artstatus som Legge's Hawk-Eagle N. keelarti. Arten torde vara utrotningshotad.
 
2008-06-11
I nypublicerade Ornitologia Colombiana nr. 6 utreder Thomas Donegan och Jorge Enrique Avendaño släktskapen bland Scytalopus Tapaculos i Colombias Cordillera Oriental och Venezuelas Cordillera de Mérida. Man konstaterar att Lara Tapaculo S. fuscicauda bör betraktas som en ras av Mérida Tapaculo S. meridanus och att S. infasciatus ("Colombian Tapaculo") är en synonym till Matorral Tapaculo S. griseicollis. Författarna beskriver dessutom en ny ras av Matorral Tapaculo, S. griseicollis gilesi från Yariguíes och konstaterar att fler obeskrivna taxa finns på lägre nivåer i undersökningsområdet.
 
2008-06-02
Scale-backed Antbird figurerade i taxonomihörnan i september 2007 eftersom arten givits ett nytt monotypiskt släktnamn, Dichropogon. Det har nu visat sig att det namnet redan är upptaget, så ett helt nytt släkte har konstruerats: Willisornis.
 
2008-05-04
Uppdatering av ett ärende som behandlades 22/5 2007, då alla arter utom en i papegojsläktet Pionopsitta placerades i Gypospsitta. Nu har det konstaterats att Pyrilia har företräde framför Gypopsitta.
 
2008-05-01
Club 300:s webbredaktion med Markus Lagerqvist i spetsen fortsätter att publicera intressanta taxonomiska nyheter. Denna gång har de lagt vantarna på Christidis och Boles Systematics and Taxonomy of Australian Birds. Följande splittar föreslås (vad de grundas på framgår inte; flera av dem medför komplikationer på andra håll i världen):
Australisk dvärgrördom Ixobrychus dubius Från dvärgrördrom.
Östlig ägretthäger Ardea modesta Från ägretthäger. OK ..?
Östlig fiskgjuse Pandion cristatus Från fiskgjuse. Ett mycket radikalt förslag!
Östlig tornuggla Tyto javanica Från tornuggla.
Australasian Darter Anhinga novaehollandiae Från Darter (African+Oriental)
Green-headed Yellow Wagtail Motacilla taivana Från Eastern Yellow Wagtail. Denna hållning torde innebära att samtliga raser av gulärla borde ges artstatus.
Kimberley Honeyeater Meliphaga fordiana Från White-lined Honeyeater M. albilineata
Scarlet Robin Petroica boodang Från Pacific Robin P. multicolor. Observera att Scarlet Robin förut hette multicolor och Pacific Robin inte förekom som engelskt namn.
Buff-sided Robin M. cerviniventris Från White-browed Robin Poecilodryas superciliosa
 
Följande två lumpar föreslås också:
Snares Penguin Eudyptes robustus uppgår i Fiordland Penguin E. pachyrhynchus.
Lesser Sooty Owl Tyto multipunctata uppgår i Sooty Owl T. tenebricosa.
 
 2008-05-01
Efter mycket om och men har jag äntligen lyckats få del av innehållet i The Auk, nr. 1 2008. Ett mestadels mexikanskt forskarlag har genetiskt granskat Emerald Toucanet-komplexet, som oftast behandlas som en enda, geografiskt varierande art. I Clements är arten splittad i sju efter en studie som publicerades för några år sedan. Den här uppsatsen pekar på samma resultat, att Emerald Toucanet har fyra distinkta populationer i Mexiko och Centralamerika och tre i Sydamerika.
 
2008-04-26
I den senaste utgåvan av Clements ges den enigmatiska Broad-billed Sapayoa från Panama, Colombia och Ecuador en helt egen familj, Sapoyoidae, efter att under en längre tid varit placerad bland manakinerna. Starka genetiska bevis visar på ett släktskap med gamla världens broadbills. SACC väljer att placera Sapayoa i familjen Eurylaimidae. Gör man en egen familj för Sapayoa måste man nämligen dela övriga brednäbbar i två olika familjer! Biogeografiskt är detta släktskap svårbegripligt, men det finns några andra liknande exempel i motsats riktning. Rufous Woodpecker och Speckled Piculet anses tillhöra släkten som i övrigt endast påträffas i neotropikerna!
 
2008-04-24
Följande nyhet hämtar jag från Club 300:s webbredaktion, som i sin tur har tagit del av en preliminär artikel av den flitige globalskådaren Frank Rheindt m.fl. i Molecular Phylogenetics and Evolution. Tremansteamet har undersökt DNA och läten från tyrannflugsnappare av släktet Zimmerius, och kommit fram till att följande uppställning är att rekommendera:
 
Bolivian Tyrannulet Z. bolivianus
Slender-footed Tyrannulet Z. gracilipes
Guianan Tyrannulet Z. acer Splittas från Slender-footed Tyrannulet.
Paltry Tyrannulet Z. vilissimus
Golden-faced Tyrannulet Z. chrysops
Chocó Tyrannulet Z. albigularis Traditionellt sedd som en ras av Golden-faced Tyrannulet, men anses här vara närmast släkt med Paltry Tyrannulet.
Tschudi's Tyrannulet Z. viridiflavus En sammanslagning av Peruvian Tyrannulet, rasen flavidifrons av Golden-faced Tyrannulet samt sydliga populationer av samma art som förs till nominatrasen.
 
Anmärkningsvärt i sammanhanget är att Venezuelan Tyrannulet Z. improbus, som ofta lumpats med Paltry Tyrannulet, inte ingår i studien.
 
2008-04-15
SACC har tagit tag i flera saker angående virrvarret av oklarheter vad gäller udda sångare, tangaror, kardinaler och sparvar. Följande släkten anses numera höra hemma i familjen Cardinalidae:
Granatellus Red-breasted, Gray-throated och Rose-breasted Chats. Tidigare förda till Parulidae.
Amaurospiza Blue, Slate-blue, Carrizal och Blackish-blue Seedeaters. Tidigare Emberizidae.
Habia Samtliga fem arter Ant-Tanagers. Tidigare Thraupidae.
Piranga Summer, Scarlet, Western, Hepatic, Flame-colored, Red-headed, Rose-throated, White-winged och Red-hooded Tanagers. Tidigare Thraupidae.
Chlorothraupis Olive, Ochre-breasted och Lemon-spectacled Tanagers. Tidigare Thraupidae.
Följande släkten anses ha ett så osäkert släktskap att de placeras i Incertae Sedis:
Parkerthraustes Yellow-shouldered Grosbeak
Saltator 13 arter Saltators + Slate-colored och Black-throated Grosbeaks. Tidigare Cardinalidae.
Saltatricula Many-colored Chaco-Finch. Tidigare Emberizidae.
 
2008-04-15
Mer genomröstade ändringar av SACC:
Bolivian och Chaco Earthcreepers (tidigare Upucerthia) placeras i det helt nya släktet Tarphonomus. Tidvis har dessa båda arter redan placerats i ett eget släkte, Ochetorhynchus, men det släktet har tydligen företräde när det gäller nästa ändring:
Straight-billed och Rock Earthcreepers (tidigare Upucerthia) placeras i Ochetorhynchus tillsammans med Crag Chilia (tidigare Chilia) och Band-tailed Earthcreeper (tidigare Eremobius).
 
Ingen taxonomisk ändring, men Guttulated Foliage-gleaner Syndactyla guttulata heter numera Guttulate Foliage-gleaner. Ordet guttulated finns inte i det engelska språket! Dessutom har det tydligen missvisande namnet Canary-winged Finch (Melanodera melanodera, även kallad Black-throated Finch av Ridgely och Tudor) bytts ut mot White-bridled Finch.
 
2008-04-08
I Zootaxa 1742, 2008, ger ett mexikanskt forskarteam en utförlig genetisk analys av kolibrier av släktet Cynanthus. Man konstaterar att formen Doubleday's Hummingbird C. doubledayi från sydvästra Mexiko avviker konstant från den mer vittspridda Broad-billed Hummingbird C. latirostris och bekräftar därmed tidigare misstankar om att skilda arter är inblandade.
 
2008-03-17
Nu är det dags för lite däggdjursnyheter! En ny apa har beskrivits från Río Araca, en biflod till Río Negro i gränstrakterna mellan Brasilien, Colombia och Venezuela i norra Amazonas. Black Uakari Monkey Cacajao ayresi har ett ganska litet utbredningsområde och samtidigt en gles förekomst och kan därför vara sårbar.
 
En ny art av Elephant-Shrew har beskrivits från Udzungwa Mountains i Tanzania. Grey-faced Sengi Rhynochocyon udzungwensis torde med sin vikt på 700 gram vara ett av de största däggdjuren som beskrivits från Afrika på senare år! Kolla in http://www.wildlifeextra.com/elephant-shrew367.html 
 
2008-03-17
Från Nepal kommer rapporter om en ny ras av Rufous-vented Prinia, Prinia burnesii nipalensis. Arten var ej sedd i landet tidigare. Läs mer här: http://www.wildlifeextra.com/tappu-prinia672.html 
 
2008-03-13
White-eyed Foliage-gleaner Automolus leucophthalmus från östra Brasilien är i själva verket två arter, hävdar Kevin Zimmer i The Wilson Journal of Ornithology, nr. 1 2008. Läten samt biometriska data och dräktkaraktärer hos den nordostliga arten A. lammi (Pernambuco/Alagoas) pekar på ett relativt nära släktskap med Pará Foliage-gleaner, en art som i sin tur ganska nyligen splittats från Olive-backed Foliage-gleaner. Jag känner inte till något engelskt namn på A. lammi för tillfället.
 
I samma tidskrift beskrivs en ny, relativt distinkt art av Zosterops White-eye från Togian Islands, Sulawesi, Indonesien. Togian White-eye Zosterops somadikartai har hittats på tre mindre öar i Togiangruppen och bedöms vara närmast släkt med Black-crowned White-eye Z. atrifrons.
 
2008-03-13
Makarna Isler och Bret Whitney lägger i en uppsats i Zootaxa 1726 (2008) fram bevis för att Plumbeous Antvireo Dysithamnus plumbeus från östra Brasilien är en god art medan däremot White-streaked D. leucostictus och Venezuelan D. (l.) tucuyensis Antvireos bör betraktas som en enda art eftersom skillnaderna i läten är små.
 
2008-02-06
Mer info om Antioquia Brush-Finch: Arten har beskrivits utifrån tre 1800-talsskinn och har ej återfunnits vid eftersökningar nära typlokalen i Colombias norra Cordillera Central. Arten liknar Slaty Brush-Finch Atlapetes schistaceus, men har ett mycket otydligt mustaschstreck, en mycket ljust grå undersida och är allmänt blekare ovantill. Att det skulle röra sig om en hybrid (i sådana fall med Rufous-naped Brush-Finch) verkar mycket osannolikt av flera skäl. Förmodligen har arten en mycket lokal förekomst liksom flera andra medlemmar i släktet. En illustration hittar du här: http://www.proaves.org/breve.php?id_breve=109 
 
2007-12-22
En ny Brush-Finch (nämnd redan 27/4) har beskrivits av Thomas Donegan i Bull BOC 127. Antioquia Brush-Finch Atlapetes blancae är hittills känd från norra änden av Colombias Cordillera Central, och mycket mer än så vet jag inte för nuvarande. Förhoppningsvis dyker det upp en PDF på nätet inom kort!
 
2007-12-11
Niceforo's Wren Thryophilus nicefori, endemisk för östra Anderna i Colombia, har tills alldeles nyligen varit i praktiken okänd i fält och många har betvivlat dess artstatus. I The Condor, nr. 4 2007, finns en jämförande studie mellan Rufous-and-white Wren och Niceforo's Wren utförd av Valderrama et. al. Författarna har i huvudsak koncentrerat sig på akustiska, morfologiska och morfometriska data. Man konstaterar att Niceforo's Wren har en konstant avvikande sång jämfört med de fem raserna av Rufous-and-white Wren samt att nicefori är en i de flesta avseenden större och i fjäderdräkten mörkare fågel. Alltså bör Niceforo's Wren vara en egen art, och en mycket sällsynt sådan dessutom (kommer förhoppningvis att ses 20 juli 2008 på resan till Colombia och Javarí!)
 
2007-11-29
En ny tapaculo har beskrivits av Bornschein et al. i Revista Brasileira de Ornitologia nr. 15. Diamantina Tapaculo Scytalopus diamantinensis är nära släkt med Brasilia Tapaculo S. novacapitalis och Planalto Tapaculo S. pachecoi men förekommer endast i Chapada Diamantina, Bahia. Författarna lär också hävda att ett nytt släkte kan vara på sin plats för tapaculos i östra Brasilien, men grunden till detta är för mig okänd.
 
2007-11-29
Flera undersökningar på molekylär nivå (den senaste i The Auk, nr. 4 2007) pekar entydigt på att de neotropiska suboscina släktena Tityra, Pachyramphus, Xenopsaris, Iodopleura, Schiffornis, Laniisoma och Laniocera bör placeras i en egen familj, Tityridae. Tidigare har dessa fåglar pendlat fram och tillbaka mellan Tyrannidae, Cotiingidae och Pipridae. Oxyruncus och Piprites har fortfarande oklar position, så SACC lämnar dem tills vidare som incertae sedis.
 
2007-10-30
Mangrove Black-Hawk Buteogallus subtilis har länge pendlat mellan att betraktas som egen art eller endast en form av Common Black-Hawk B. anthracinus. Nya bevis av en viss W.S. Clark (Bull BOC 127, 2007) pekar entydigt på att "Mangrove Black-Hawk" endast lokalt skiljer sig något i färgton och (mindre) storlek samt att det inte finns några skillnader när det gäller läten mellan fåglar i och utanför mangrove. Således är det på goda grunder som Mangrove Black-Hawk kan avskrivas som art (=backstep!).
 
2007-10-24 och 10-28
Den helt färska Handbook of the Birds of the World, vol. 12, har gjort en genomgripande revidering av familjen Timalidae. Antalet arter har utökats med minst 30, en mängd nya släkten har antagits och flera namn på välbekanta arter har ändrats. Att göra en komplett analys av alla förändringar skulle ta mycket lång tid, men jag kanske återkommer med åtminstone de viktigaste ändringarna. I övrigt verkar boken innehålla ganska så traditionell taxonomi med endast smärre nyheter. Den viktigaste bland dessa torde vara att Bristlebirds givits en egen familj, Dasyornithidae (placeras vanligen i Acanthizidae).
 
Uppdatering 28/10: Club 300:s webbredaktion har lägligt presenterat alla HBW:s förändringar i familjen Timalidae, och de är som sagt många. Tack ska ni ha, grabbar! Här är länken: http://www.club300.se/News/Default.aspx?nID=668 
 
2007-10-23
The ibis nr 4 2007 innehåller taxonomiska rekommendationer avseende den brittiska fågellistan, och man framför framför allt ett flertal förslag till ändringar av släkten utifrån genetiska studier.
 
Grey-tailed Tattler, Wandering Tattler och Willet införlivas i släktet Tringa; fylogenetiska studier ligger bakom detta ställningstagande.
 
Samtliga världens måsar har undersökts i ett par olika fylogenetiska studier, resulterande i flera nya släkten för att påvisa monofylin:
Chroicocephalus Långnäbbad mås, trädmås, skrattmås m.fl.
Saundersilarus Saunders's Gull
Hydrocoloeus Dvärgmås (nära släktskap med rosenmås).
Leucophaeus "Some of the New World hooded gulls".
Ichtyaetus "Southern Paleartic Black-headed Gulls"
Dessutom ska två tärnor byta genus i sina artnamn:
Aleutian Tern Onychoprion aleuticus
Sooty Tern Onychoprion fuscatus
 
Hela rapporten inklusive flera andra rekommendationer finns att läsa på http://www.blackwell-synergy.com/toc/ibi/149/4 
 
2007-10-02
Det är flitiga uppdateringar på SACCs hemsida just nu. Nya data visar att de två seriemorna från södra och östra Sydamerika inte alls är nära släkt med andra respresentanter av Gruiformes. Van Remsen föreslår efter utförlig argumentation att en ny ordning bildas, Cariamiformes, vilket bifalles av kommittén.
 
Colombianske Daniel Cadena har genomfört en omfattande genetisk studie av sparvar placerade i släktena Buarremon, Arremon och Lysurus. Resultatet pekar tydligt på ett nära släktskap (något som även styrks av biologiska data), varför de tre släktena bör lumpas och uppgå i Arremon.
 
2007-09-30
Det för Galápagos endemiska härmtrastsläktet Nesomimus bör uppgå i Mimus, enligt South American Classification Committee. Genetiska data styrker denna hållning och pekar dessutom på att närmsta släktingarna kommer norrifrån och inte från Sydamerika.
 
SACC har även (långt efter vissa andra) splittat Sporophila americana-komplexet i tre arter och samtidigt lite oväntat inkluderat Gray Seedeater S. intermedia i gänget:
Variable Seedeater S. corvina Utbredning: väster om Anderna.
Caquetá Seedeater S. murallae Utbredning: Västra Amazonas.
Wing-barred Seedeater S. americana Utbredning: Nordöstra Sydamerika.
 
2007-09-21
Det här rör inte taxonomi men väl en av världens mest eftersökta fåglar. Läs artikeln om ett mycket trovärdigt fynd av Eskimo Curlew som gjordes för ett år sedan, 24 september 2006 i Nova Scotia: http://www.birdersworld.com/brd/default.aspx?c=a&id=972 
 
2007-09-08
En ny distinkt tyrannflugsnappare har beskrivits i The Auk, nr. 3 2007, av Lane et. al. Rufous Twistwing Cnipodectes superrufus förekommer mycket lokalt i bambubestånd på några lokaler i sydöstra Peru och angränsande Bolivia och insamlades första gången 1990 (men felbestämdes till Rufous Casiornis!!). Fågeln finns avbildad i denna artikel: http://www.wildlifeextra.com/peru-flycatcher.html 
 
2007-09-08
För något år sedan publicerades bilder på en ny Honeyeater från Foja Mountains, västra Nya Guinea, i allehanda medier. Den har nu beskrivits av Beehler et. al. i The Auk nr. 3 2007 och har givits namnet Foja Honeyeater Melipotes carolae.
 
2007-09-08
Senaste nytt från SACC: Tre Antshrikes av släktet Sakesphorus - Collared (bernardi), Black-backed (melanonotus) och Band-tailed (melanothorax) - placeras i Thamnophilus av främst genetiska skäl.
 
Cardinals av släktet Paroaria flyttas från Emberizidae till Thraupidae (tangaror).
 
Scale-backed Antbird har under en tid placerats tillsammans med tre arter av släktet Hylophylax. Nya rön pekar på att de i själva verket är avlägsna släktingar och att Scale-backed Antbird snarare hör ihop med andra "obligate ant-followers". Därför ges arten namnet Dichropogon poecilinotus.
 
2007-09-08
Förvirring kring Tapaculos i sydöstra Brasilien klarläggs av Raposo et. al. i Zootaxa 1271, 2006. Här konstateras att typexemplaret av Scytalopus speluncae från Serra do Espinhaco (Minas Gerais) felaktigt har kopplats samman med fåglar från kustbergen. Eftersom den senare populationen enligt författarna utgör en god art beskrivs den officiellt under namnet Scytalopus notatus och behåller det gamla engelska namnet Mouse-colored Tapaculo. Scytalopus speluncae får det nya namnet Espinhaco Tapaculo.
 
2007-07-28
48:e supplementet till AOU:s lista över Nordamerikas fåglar har precis publicerats i The Auk nr. 3 2007, med bland annat följande ändringar och tillägg:
 
Sädgås delas upp i två arter: Taiga Bean Goose Anser fabalis och Tundra Bean Goose A. serrirostris (inkluderar rossicus).
 
 
Intermediate Egret placeras i det monotypiska släktet Mesophoyx, eftersom den antas stå Ardea närmre än Egretta.
 
 
Cuban Black-Hawk Buteogallus gundlachii splittas från Common Black-Hawk B. anthracinus.
 
Black-and-white Hawk-Eagle Spizaetus melanoleucus har genom DNA-studier visat sig vara systerart till Ornate Hawk-eagle och placeras därför i Spizaetus istället för det monotypiska släktet Spizastur.
 
Ringed och Belted Kingfishers placeras i Megaceryle istället för Ceryle, något man borde ha gjort för länge sedan.
 
2007-07-20
SACC har röstat igenom en formell split av Troupial Icterus icterus, något som redan skett i flera fälthandböcker:
Venezuelan Troupial I. icterus Utbredning: Venezuela och Colombia, främst i Llanos.
Campo Troupial I. jamacaii Utbredning: Nordöstra Brasiliens torrskogar.
Orange-backed Troupial I. croconotus Utbredning: Flodnära skogar i Amazonas och söderut till Paraguay och nordligaste Argentina.
 
White-tailed Shrike-Tyrant Agriornis andicola byter namn, eftersom nya bevis visar att Agriornis albicauda har företräde.
 
2007-07-18
Ett allt större intresse har de sista åren uppstått för korsnäbbkomplexet. En koll i webuppslagsverket Wikipedia http://en.wikipedia.org/wiki/Common_Crossbill ger intressanta fakta kring lätestyper, geografisk utbredning och vilken art av barrträd som associeras med olika raser/lätestyper. Det senaste tillskottet i virrvarret verkar vara den mycket lokala "South Hills Crossbill" från Idaho som har utvecklats i samklang med Lodgepole Pine. Fåglarna från South Hills har distinkta läten, tämligen grov näbb och bildar till >99 % par med andra South Hills Crossbills.
 
2007-07-18
I en "early online article" till The Ibis granskas Black-browed Barbet Megalaima oorti ur ett genetiskt och biogeografiskt perspektiv, med slutsatsen att fyra separata arter är involverade:
M. oorti Utbredning: Malackahalvön och Sumatra.
M. annamensis Utbredning: Vietnam. Enligt författarna bör denna form betraktas som systerart till Blue-throated Barbet M. asiatica.
M. nuchalis Utbredning: Taiwan.
M. faber Utbredning: Sydöstra Kina och Hainan. Inkluderar rasen sini.
 
2007-07-12
Historiskt grävande av Pacheco & Whitney ledde 1998 till den tydligen kontroversiella slutsatsen att Long-trained Nightjar från sydöstra Brasilien bör heta Macropsalis forcipata (Nitzch 1840 (?)) istället för Macropsalis creagra (Bonaparte 1850/Burmeister 1856). Nya rön styrker användandet av forcipata.
 
2007-07-08
Den extremt sällsynta White-collared Kite Leptodon forbesi från nordöstra Brasilien har länge haft sin artstatus ifrågasatt. 2006-2007 observerades för första gången (minst två) par i fält, vilket avsevärt styrker uppfattningen att det rör sig om en god art. 2003 konfirmerades närvaron av den närbesläktade Gray-headed Kite i området, så uppenbarligen häckar de båda arterna sympatriskt.
 
2007-06-28
Senaste nytt från South American Classification Committee: Något otippat går Smoky-brown Woodpecker Veniliornis fumigatus ett motsatt öde till mötes jämfört med nedanstående Checkered och Striped Woodpeckers genom att placeras i släktet Picoides. Crimson-mantled Woodpecker Piculus rubiginosus byter i sin tur släkte till Colaptes.
 
Inte en dag för tidigt splittas Peruvian Pelican Pelecanus thagus av en enig kommitté, på välkända grunder, från Brown Pelican Pelecanus occidentalis.
 
2007-06-26
I Bull. B.O.C. nr. 1 2007 fingranskas de nordliga populationerna av Common Bush-Tanager Chlorospingus ophthalmicus, från Mexiko till Nicaragua. Enligt tidigare studier utgör dessa 10 raser en av åtta huvudgrupperingar inom "artens" hela utbredningsområde. Enligt forskningsteamet bakom uppsatsen består denna grupp i själva verket av fem arter, något man kommit fram till efter genetiska, biogeografiska och morfologiska studier:
 
Dusky-headed Bush-Tanager C. postocularis Utbredning: sydöstra Chiapas, Mexiko, till Honduras och troligen västra Nicaragua.
Wetmore's Bush-Tanager C. wetmorei Utbredning: Sierra de los Tuxtlas, Veracruz, Mexiko. Kommer att sitta fint på resan till Veracruz i oktober!
White-fronted Bush-Tanager C. albifrons Utbredning: Sierra Madre del Sur, Guerrero/Oaxaca, Mexiko.
Dwight's Bush-Tanager C. dwighti Utbredning: Norra Chiapas och ostligaste Oaxaca, Mexiko.
Brown-headed Bush-Tanager C. ophthalmicus Utbredning: Sierra Madre Oriental från San Luís Potosí till Oaxaca, Mexiko.
 
Eftersom Brown-headed Bush-Tanager gör anspråk på det utvidgade artnamnet måste formerna söder om Nicaragua byta namn till C. flavopectus.
 
2007-06-26
"Yariguíes" Brush-Finch Atlapetes latinuchus yariguierum från nordvästra delen av Cordillera Oriental i Colombia beskrevs i Bull. B.O.C. nr. 2 2006. Den finns redan avbildad i Birds of Northern South America. I uppsatsen konstaterar man också att A. l. simplex är en synonym till A. l. spodionotus och därför bör utgå som ras. Det samma gäller A. l. phelpsi från Anderna i Venezuela som istället bör heta A. l. nigrifrons. Denna form verkar för övrigt stå Santa Marta Brush-Finch A. melanocephalus och ett obeskrivet taxon från Sierra de Perijá genetiskt nära. Mer arbete väntar för att klargöra taxonomin bland nordliga Brush-Finches.
 
2007-05-28
Yellow-faced Amazon, som figurerar i ett hopplock av nyheter från SACC nedan, heter nu Alipiopsitta xanthops. Släktnamnet Salvatoria visade sig vara av senare datum än Alipiopsitta.
 
Checkered och Striped Woodpeckers från södra Sydamerika anses numera tillhöra släktet Veniliornis istället för Picoides (som de liknar). Detta enligt Moore et. al. 2006, i Biological Journal of the Linnean Society 87.
 
2007-05-25
Nya smågnagare och fladdermöss beskrivs titt som tätt, men även en hel del apor har vaskats fram under senare år (åtskilliga har inte publicerats ännu!). Den utan tvekan mest oväntade upptäckten gjordes i det starkt avskogade Pernambuco i nordöstra Brasilien för mindre än två år sedan. Den mycket distinkta Blond Capuchin Monkey Cebus queirozi är känd från en enda grupp djur som vid upptäckten bestod av 18 individer.
 
Se hela artikeln från Zootaxa 1200, 2006, inklusive bilder: http://www.mapress.com/zootaxa/2006f/zt01200p012.pdf 
 
2007-05-25
Curve-billed Thrasher Toxostoma curvirostre är en av de hetaste splittkandidaterna i ABA-området. Ny forskning publicerad i The Condor, nr. 2 2007, stärker denna uppfattning. Mitokondrie-DNA visar på tre huvudsakliga grupperingar med tyngdpunkt på den nordvästliga rasen palmeri, den ostliga/sydliga nominatgruppen curvirostre och ett obeskrivet taxon i Oaxaca och Puebla, Mexiko. Två eller tre arter är enligt författarna inblandade. Rasen insularum på öar i Californiaviken skiljer sig obetydligt gentemot palmeri genetiskt, men desto mer i morfologi, vilket tyder på att snabb fenomorfisk evolution föreligger.
 
2007-05-24
I senaste numret av The Auk, nr. 2 2007, behandlar Outlaw et. al. stentrastarna utifrån ett i första hand genetiskt perspektiv. De konstaterar bland annat att varken Amber Mountain Rock-Thrush Monticola erythronotus eller Benson's Rock-Thrush M. bensoni (båda från Madagaskar) uppfyller full artstatus (vilket säkert kan diskuteras utifrån andra perspektiv än enbart det genetiska), medan rasen pretoriae av Short-toed Rock-Thrush M. brevipes däremot bör anses vara en egen art.
 
Från ett brasilianskt forskarlag kommer en uppsats som utgår från ett helt annat perspektiv för att klargöra artstatus, nämligen rigorös biometri. De konstaterar att rasen capistratus av Barred Antshrike Thamnophilus doliatus från nordöstra Brasilien skiljer sig betydligt och konsekvent från närliggande raspopulationer och därför bör ges artstatus.
 
2007-05-22
Gärdsmygsläktet Thryothorus består i själva verket av fyra släkten, enligt en avhandling av Mann m.fl. från 2006:
 
Thryothorus: Carolina och White-browed Wrens.
Pheugopedius: Happy, Spot-breasted, Black-throated, Sooty-headed, Black-bellied, Plain-tailed, Inca, Whiskered, Moustached, Coraya, Rufous-breasted och Speckle-breasted Wrens.
Thryophilus: Rufous-and-white, Niceforo's, Sinaloa och Banded Wrens.
Cantorchilus: Stripe-breasted, Stripe-throated, Plain, Canebrake, Riverside, Bay, Superciliated, Buff-breasted, Fawn-breasted och Long-billed Wrens.
 
Vart Gray Wren hör hemma är oklart, men möjligen i Thryophilus.
 
2007-05-22
En rejäl ommöblering har skett bland Nya världens gökar i en uppsats av J.M. Hughes. Bland annat har Ash-colored och Dwarf Cukoos placerats i släktet Micrococcyx (tidigare Coccyzus), medan Little Cuckoo fått det monotypiska släktet Coccycua (tidigare Piaya).
 
2007-05-22
Två nya neotropiska fågelfamiljer har föreslagits i olika uppsatser: Donacobiidae för den udda Black-capped Donacobius, som tros vara närmre släkt med gamla världens sångare än gärdsmygarna, samt Tityridae/Oxyruncidae för Tityras, Becards, Schiffornises och Sharpbill. Oenighet råder om själva familjenamnet: Oxyruncidae har företräde men är missvisande eftersom det alltid endast har applicerats på Sharpbill.
 
2007-05-22
Islers m.fl. föreslår ett nytt släktnamn, Epinecrophylla, för "dead-leaf-scraping stipple-throated antwrens". Hit hör alltså inte den Myrmotherula Long-winged Antwren som avbildas ovan. Olika DNA-prover samt avvikande sång, födobeteende och bostruktur står som bevis. Det nya släktnamnet appliceras på följande arter:
 
Checker-throated Antwren
Brown-bellied Antwren
White-eyed Antwren
Stipple-throated Antwren
Brown-backed Antwren
Foothill Antwren
Ornate Antwren
Rufous-tailed Antwren
 
2007-05-22
Lite plock från SACC, South American Classification Committee, av inte nödvändigtvis purfärsk karaktär. Därmed inte sagt att så värst många känner till uppgifterna ännu.
 
Två nya familjer har röstats igenom: Grallaridae för Antpittas (de två arterna Pittasoma flyttas till Conopophagidae, Gnateaters) och Melanopareiidae för de fyra arterna Crescentchests.
 
Yellow-faced Amazon "Amazona" xanthops, har fått släktnamnet Salvatoria.
 
Cathartidae, nya världens gamar, avlägsnas från ordningen storkar och placeras åter i anslutning till rovfåglarna. Storklika i vissa avseenden, ja. Men inte nära släkt för det!
 
Santa Marta (Todd's) Nightjar Caprimulgus heterurus splittas från Little Nightjar C. parvulus.
Bahia Spinetail, som beskrevs så sent som 1995, byter namn för andra gången och vad det verkar definitivt. Synallaxis whitneyi är det korrekta namnet, inget annat.
 
Papegojsläktet Pionopsitta delas i två. Red-capped Parrot i Atlantregnskogen blir ensam kvar medan övriga 7 arter hamnar i Gypopsitta.
 
2007-05-17
En ny Formicivora Antwren från Brasilien har precis beskrivits av Luiz Gonzaga, André Carvalhaes och Dante Buzetti i Zootaxa 1473 (2007). Fågeln upptäcktes ursprungligen 1965 av Rolf Grantsau, men han vägrade att beskriva arten med endast skinnet av en hane. Flera ornitologer har sedan början på 90-talet uppmärksammat arten i fält, och det var endast genom en tillfällighet som författarna till den formella beskrivningen blev varse Grantsaus fynd. Den nya arten liknar Rufous-backed Antwren, och de båda häckar i stort sett sympatriskt fast i olika biotoper.
 
Sincorá Antwren Formicivora grantsaui sp. nov. Utbredning: Campo rupestre i Serra do Sincorá, Chapada Diamantina, Brasilien.
 
Se hela artikeln här, inklusive bilder:
 
2007-05-16
Mer information om den nybeskrivna Gorgeted Puffleg, inklusive flera bilder, finns här:
 
2007-05-14
Yes! En ny spektakulär kolibri från Colombia har nyligen publicerats i Ornitologia Neotropical! Gorgeted Puffleg Eriocnemis isabellae, tros ha ett mycket begränsat utbredningsområde och är hittills endast känd från Serrania del Pinche i sydvästra Colombia där den upptäcktes 2005. Hanen finns fotograferad på BirdLifes hemsida!
 
2007-04-27
Fyra obeskrivna arter har inkluderats i den senaste uppdateringen av Colombias fågellista. Spännande! Åtminstone en av dem är möjlig på de kommande Heliangelusresorna!
 
1 Antpitta Grallaria sp. nov., från östra Anderna.
1 Brush-Finch Atlapetes sp. nov., från centrala Anderna.
2 Tapaculos Scytalopus sp. nov., båda från östra Anderna. Det lär även finnas ytterligare en obeskriven tapaculo från västsluttningen av västra Anderna.
 
 
2007-04-23
Ett nytt släkte i familjen Frogmouths (Podargidae) har beskrivits i The Ibis, nr. 3 2007, av forskare knutna till Florida Museum of Natural History. För första gången på över 100 år insamlades 1998 en grodmun på Isabel, Salomonöarna. Formen har traditionellt sett kallats Podargus ocellata inexpectata (= ras av Marbled Frogmouth), men den är så avvikande från andra grodmunnar att den nu fått egen artstatus och ett helt nytt släktnamn:
 
Solomon Islands Frogmouth Rigidipenna inexpectata Utbredning: Isabel, Bougainville och Guadalcanal, Salomonöarna.
 
2007-04-12
Makarna Isler och Bret Whitney har slagit till igen (The Wilson Journal of Ornithology, nr. 1 2007). Den här gången är det antbirds av släktet Schistocichla (Percnostola) som hamnat under luppen, med följande uppdelning av Spot-winged Antbird S. leucostigma:
 
Spot-winged Antbird S. leucostigma Utbredning: Nordöstra Amazonas och Guayanas.
Humaita Antbird S. humaythae Utbredning: Norr om Amazonfloden från nedre Río Japurá österut till Río Negro, och söder om Amazonfloden från västra Brasilien (Purús?) österut till Madeira.
Brownish-headed Antbird S. brunneiceps Utbredning: Västra Amazonas. Inkluderar flera raser.
Rufous-faced Antbird S. rufifacies Utbredning: Sydöstra Amazonas, öster om Madeira.
 
2007-03-23
Den här nyheten har inte med taxonomi att göra, men för första gången någonsin har en av Sydamerikas mest gäckande fåglar, Long-whiskered Owlet, observerats i fält! Se läckra bilder på http://www.abcbirds.org/media/releases/whiskeredowl.htm 
 
2007-03-17
I Journal of Ornithology, nr. 1 2006, reder Thomas Arndt ut artkomplexet Aratinga mitrata, som visar sig bestå av tre arter. I uppsatsen beskrivs en ny art och två nya raser.
 
Mitred Parakeet Aratinga mitrata mitrata Utbredning: Anderna från C Peru till N Argentina.
Mitred Parakeet A. m. chlorogenys ssp. nov. Utbredning: Utcubambadalen i N Peru.
Mitred Parakeet A. m. tucumana ssp. nov. Utbredning: NV Argentina.
Chapman's Parakeet A. alticola Utbredning: Lokalt i S Peru och N Bolivia.
Hocking's Parakeet A. hockingi sp. nov. Utbredning: Molnskogar kring Utcubambadalen i N Peru.
 
2007-03-17
Makarna Isler och Bret Whitney har i The Auk, nr 1 2007, splittat Warbling Antbird Hypocnemis cantator i sex arter:
 
Guianan Warbling-Antbird Hypocnemis cantator Utbredning: Guayanaskölden.
Imeri Warbling-Antbird H. flavescens Utbredning: Norra Amazonas, i Rio Negros avrinningsområde.
Peruvian Warbling-Antbird H. peruviana Utbredning: Västra Amazonas.
Yellow-breasted Warbling-Antbird H. subflava Utbredning: Bambubestånd i SV Amazonas.
Rondônia Warbling-Antbird H. ochrogyna Utbredning: Södra Amazonas, väster om Madeira.
Spix's Warbling-Antbird H. striata Utbredning: Sydöstra Amazonas, öster om Madeira.